Blandskog med ek

När naturen själv får välja uppstår en härlig blandning av olika trädslag, en blandning som är anpassad till lokal jordmån och som anpassar sig till den förändring av klimatet som pågår. Den skog som uppstår ger också utrymme för en mångfald av svampar, småkryp, dofter och fåglar som ger motståndskraft mot sjukdomar och skadeinsekter.

BlandskogenBilden visar en av få blandskogar som finns kvar. Hos oss såväl som hos våra grannar har denna typ av skog blivit ovanlig i takt med att planterad gran tagit över allt mer. Men skogstypen kommer att bli vanligare hos oss. Vi har nämligen beslutat att börja ställa om ca 50 % av skogen till blandskog. Området på bilden, ca 3 ha stort visar ungefär hur det kommer att se ut. Här finns gran, ek, tall och många fler trädslag i olika åldrar. Beslutet att ställa om skogsbruket har 3 orsaker: Bättre lönsamhet, ökad mångfald och ett roligare, mer kunskapsdrivet skogsbruk.

Ökad lönsamhet ska uppnås genom att producera kvalitet och med ek i första hand:  En riktigt fin ek är värd 15 000 kr i dagens priser. Priset är ännu högre i Tyskland och Polen. En del andra lövträd som björk, bok och al kanske också kommer att bidra. Flest kubikmeter och kronor kommer fortsatt under lång tid från gran. Kanske kan den på lång sikt ersättas med douglasgran, som är mer stormtålig har högt värde och växer snabbt. Vi har goda, produktiva marker, klimatförändringen gör att vi om 50 år har samma klimat som nu råder i norra Tyskland. Det kommer att ta tid att ställa om, men om man låter det ta tid, kan kanske även själva omställningen göras med bibehållen lönsamhet.

DSC_0066 (434x640)

 

Bilden visar bokomslaget till bibeln för alla ekodlare. Den kom ut 1986 och baserade sig då på 35 års forskning, mätningar och praktiska försök.  Sedan dess har Flakullamodellen för ekskötsel fortsatt tillämpas och vidareutvecklats på fastigheten i östra Blekinge av dottern Cecilia Rooth.

I vårt blandskogsbruk kombinerar vi naturnära metoder från Tyskland och Danmark med ekodling enligt Flakullamodellen från Blekinge.

 

 

Picture 013

I stormluckor i granskogen kommer smågranar, hassel, ek, björk mm. Hunden heter Bill. Han gillar också skog precis som husse.

Om du inte redan får vårt nyhetsbrev: Prenumerera genom att ange din e-post här till vänster.

15 Kommentarer

  1. Väldigt intressant läsning i ditt första mailutskick som jag fick via en gammal kollega i skogsbranschen. Undrar om du kan lägga till mig på din utskickslista?
    Jag hoppas få bli en framtida skogsägare och eftersom jag tror på biologisk mångfald så tror jag på blandskogar och blädning i olika former. Ser fram emot att få ta del av dina erfarenheter av blandskog och så hoppas jag att min hund också kan få ligga i vår egen skog en dag. Med vänlig hälsning Annelie Ohlsson, Ageröd

    • Hej, nu är du med på listan. Trevligt med en ny prenumerant! Det är meningen man ska kunna göra det själv här på kommentarsfältet. Men den här blog-tekniken är ny för mig, så jag har inte lyckats ställa in det.
      mvh/Lennart

  2. Hittar inte hur jag anmäler mig till maillistan så gör det här.

    vad jag läst hittills har varit mycket intressant och trevligt. Ser fram mot vidare kommunikation./Bosse

  3. Intressant läsning! Vänligen lägg till mig till maillistan. /Karl

  4. Tack för all bra och inspirerande info på din sajt! Med inspiration härifrån har vi i vår planterat ek på 2,5 ha på vår gård i Blekinge (Eringsboda). Tillämpar Flakullamodellen och ska hägna med Ståålburar. Fick just besked att vår ansökan om ädellövsbidrag för nätburarna blev godkänd av Skogsstyrelsen!!

    • Lennart Bosrup

      Grattis, vad roligt att de godkänner Ståålburar! Det är verkligen en bra metod. Jag har haft en hel del rör, men ska avveckla dem helt. Plantorna mår inte bra i dem, blir långa och rangliga och små plantor dör.

  5. Hej Lennart!
    Ville bara tacka för intressanta diskussioner här på Linnéuniversitetet, under dagen för Nationellt skogsprogram.

    Lägg gärna till mig på din maillista.

    Mvh Nina

    • Hej Nina,

      tack det samma, trevligt med folk som kommer med nya intressanta vinklingar om skogsbruk. Jag lägger till dig i maillistan.
      mvh

  6. Hej, har lite skog i Vieryd, Ronneby. Det är mest gran men även en hyfsad andel bok och ek. Intresserad av idéer om vad jag skall göra med ett hektar som stormfälldes. Vill gärna komma med på mail listan.

    • Hej Roger, Eftersom du frågar mig, antar jag du vill ha blandskog. Man kan plantera förädlad björk (Ekebo eller Asarum) och vänta på blandskogen som sedan kommer under björken. Eller kan man plantera grupper av ek och skydda med Ståål-burar, eller kombinera de två. Det kan man få bidrag till. Hör med Ola Runfors på Skogsstyrelsen i Ronneby.

  7. Hej,
    Intressant diskussion. Kalkylen är i båda fallen beroende av arbetskostnader, marknadsvärde på timret och kalkylränta. Alla dessa tre varierar med tiden och kan sättas mer eller mindre godtyckligt beroende på den personliga situationen. Detta tror jag är förklaringen till att resultatet kan bli så olika. När tidshorisonten är så långt borta som i fallet ekodling måste man väl ta hänsyn till vad man själv tror på.

  8. Tack för kommentar Owe.
    Jovisst är det vanskligt med kalkyler. Men i stora drag bör det ändå stämma att: “Höga anläggningskostnader + lång tid till återbetalning = Dålig lönsamhet”
    Jag tar det som indikation på att man ska odla ek på annat sätt, med låga kostnader, självföryngring och kontinuitet i uttagen.

  9. Esben Möller Madsen

    Hej Lennart
    Klara enkla budskap ökar förståelsen – eller hur?

    Mina synpunkter i frågan är följande:
    1/ Matematiken i de ekonomiska beräkningar är enkel och når – naturligtvis – fram till, att kan man slippa investera något och ändå få ett gott resultat, så är det bättre än allt annat. Keine hexerei nur behändigkeit.

    MEN:

    2/ Vad gör man, när föryngringarna inte kommer spontant vid rätt tillfälle?
    3/ Vad gör man när föryngringskvaliteten inte är tillräcklig bra? Bör ingå i kalkylen.
    4/ Om man tvingas utföra åtgärder ( t ex gallring för föryngringen) som innebär att överståndarnas ekonomi inte optimeras? Inoptimalitetsförlust, som bör in i kalkylen.

    Jag är grundläggande skeptisk till luckhuggning i ek, därför att ek är en pionjär, som kräver ful ljus om dens stora ungdomstillväxt skall utnyttjas. Sker det inte, får man en omloppsförlängning, som koster pengar. Jag har dåliga erfarenheter med naturföryngring av ek. Det har varje gång gått i sig själv utan att jag vet orsaken. Troligtvis är det brist på ljus? Unga ekföryngringar som inte röjs och gallras hårt får en avsevärd omlopps förlängning. Istället för 100- 120 år blir det 150-200 år (som medför stamsprickor).

    Så naturföryngringar är inte så enkla så jag vågar sätta det på en enkel formel. Istället får man noggrant följa dem i fält och löpande ta ställning till vad som skall göras. Överhuvudtaget kräver naturföryngringar – oavsett trädslag – mycket uppmärksamhet och löpande ingrepp.

    Även om mitt budskap inte är så pedagogisk och enkel att framföra, så tror jag tyvärr nog, att det är så verkligheten förhåller sig. Komplexitet är svårt att förmedla.

    Mvh
    Esben

  10. Lennart Bosrup

    Espen, tack för kloka synpunkter.
    Vad jag förstår är det på pricken rätt invändningar mot min modell.
    Därför vore mer forskning önksvärt. T.ex. om den naturliga föryngringen. På vissa ställen verkar det fungera perfekt, på andra är det tvärstopp.

    Jag tror det är viktigt att inte försöka maximera antalet ek-huvudstammar utan hålla 1/2 – 2/3 av ytan till andra trädslag. Tycker mig ha sett att i luckorna efter en stor gran eller bok, där kommer ekföryngring. Under en 10-årsperiod behöver jag bara 3 nya huvudstammar per ha. Här kommer en punkt där jag är väldigt osäker: Om jag hittar och skyddar ca 10 småplantor under samma 10-årsperiod, räcker det att välja bland?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *