Tvärkontakt i blandskogen 17 okt

Lycka är att få tillbringa en hel dag i skogen tillsammans med det här gänget !

 

 

 

 

 

 

 

Från vänster till höger:

Mats Hannerz, Silvinformation och Ekfrämjandet
Carl Appelqvist, Skogsstyrelsen
Helene Reiter, Skogsstyrelsen
undertecknad
Lars Rytter, Skogforsk
Cecilia Rooth, Flakulla Skogsgård och Ekfrämjandet
Frank Götmark, Göteborgs Universitet och Ekprojektet
Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen
Mikael Karlsson, Silvaskog
Johan Marand, Naturskyddsföreningen
Emma Sandell Festin, SLU Alnarp
Henrik Holmberg, Södra
Magnus Bondesson, Skogsstyrelsen
(Stig Lundström, Södra var tvungen avvika vid lunchen och är därför inte med på bilden)

Bakgrunden var ett konstaterande i ett av Ekprojektets nyhetsbrev: “Mycket gran- och barrskog är skyddad i södra Sverige – mer skyddad lövrik skog behövs.”  Diskussionspunkten för dagen var därför: Hur skulle vi kunna kombinera lönsam ek-produktion med höga naturvärden?

Deltagarna har olika bakgrund: Rådgivning, forskning, skogsindustri, skogsägande och naturskydd. Därav rubriken Tvärkontakt.

 

Under vandringen på förmiddagen gick vi igenom 7 exempel på hur ek-skötsel och naturvård kan gå hand i hand. De finns listade i ett separat inlägg som du hittar här. Under diskussionerna fick vi ta del av många erfarenheter och tips om blandskog i allmänhet och ekodling i synnerhet, som här där Cecilia Rooth delar med sig av sitt stora kunnande.

 

 

 

Vid fikastoppet i skogen påbörjade vi följande viktiga diskussion som sedan kom att fortsätta under dagen:

 

Vilka är de största hoten mot mångfalden i gamla ängs- och hagmarker i Södra Sverige?

Olikåldrig blandskog med gran och löv som uppstått på igenväxande ängs- och betesmarker slutavverkas och planteras med gran. När en planläggare eller skogsinspektor kommer till ett sådant område, vad blir hans råd? Jo, slutavverkning alternativt ingen åtgärd. Båda lika fel tyckte deltagarna när vi tittade på en avdelning där det står just så i planen. Det vore intressant att få in läsarens erfarenheter beträffande denna punkt. Är det någon skogsägare där ute som fått rådet att välja ekskötsel enligt Flakullamodellen, eller rådet kontinuerliga gallringar med måldiameter, eller annan skötselmodell? Deltagarna var tämligen överens om att det skulle behövas mer än en skogsbruksmodell i Sverige. Kanske ialla fall 3-4 stycken olika anpassade för lövskog, ädellöv, ek, bok, blandskog, gran, tall och olika markförhållanden. Idag finns i praktiken bara en modell: Trakthyggesbruk.

Några andra diskussionspunkter var: Är det lönsamt att odla ek? Hur lönsamt i förhållande till granproduktion? Är det bra med bidrag till ädellöv? Kan kombinerade mål med produktion och naturhänsyn vara komplement till reservat?

Jo, nog räckte diskussionen hela dagen. På eftermiddagen tittade vi på återetablering av blandskog på gamla hagmarker efter en generation av planterad gran. Avslutning och gruppfoto blev det vid den gamla backstugan i skogen.

Stort Tack till min fru Gunnel och vännen Peter Sandell som ställde upp med service så att dagen kunde genomföras på ett bra sätt.

Nog hade vi tur med vädret och de fina höstfärgerna förgyllde dagen.

Foto:Emma Sandell-Festin

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto:Emma Sandell-Festin

Skriv ut

En kommentar

  1. Hej,
    Jag råkade just ha läst Skogsskötselserien nr 9, https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotselserien-9-skotsel-av-bjork-al-och-asp.pdf, när jag läste detta. Tyvärr ger denna skrift från Skogsstyrelsen inte mycket hopp för blandskogarnas framtid. När man på sidan 104 kommer till “För- och nackdelar med blandbestånd”, så lyfts nackdelarna fram och fördelarna avfärdas i rask takt, förvisso med referenser till studier, men andra skrifter har referenser till andra studier med andra resultat, så det blir lite vad man väljer att tro på.
    Ifall Skogsstyrelsen vill ha mer variation, så kanske man ska se över vad man skriver om alternativa skötselmetoder.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *