Massor av nya små ekplantor i blandskogen

ny ekplantaDet var ovanligt gott om ekollon i fjol. Det har nu givit stor lycka åt ekodlaren i form av många nya små plantor. Och de verkar klara torkan bra!

Här intill är ett exempel. Perfekt placerad med lagom avstånd, ca 10 meter till den äldre eken bakom och intill stigen så att den blir lätt att skydda, kolla och sköta.

Tålamod ger utdelning, så småningom kommer det en ek just där man behöver en ny huvudstam.

Det är en av de saker jag gillar med kontinuitetsmodellen för ekodling: Istället för att stressa iväg med plantering och hägn för att få fram ett “bestånd” av likåldriga ekar, så tar man det lugnt. Det ordnar sig. T.ex. ordnar sig skyddet genom att flytta ståålburar hit från de ekar som vuxit ur sitt skyddsbehov.

 

 

 

Nu ordnar det sig också med föryngringen i lövblandskogen, där nyetablering av ekar saknats under lång tid. När vi äntligen för ett antal år sedan började gallra lite hårdare och tog upp ett nät av stickvägar, kom föryngringen äntligen igång. I år hittar jag nya välkomna småplantor på ställen där de verkligen behövs.

Även i den 45-åriga granplanteringen i Ängavångabacken dyker det upp några små ekplantor i kanten av stickvägarna.

liten ek i granplantering

Den här lilla stackaren klarar sig troligen inte. Men skulle den göra det så får den mer ljus och vatten nästa sommar. Granen ska nämligen tas ner i vinterns gallring. Detta är Ängavångabacken och i planen för omställning här ingår att börja diameterhugga i vinter. De grövsta, över ca 42 cm ska tas ner för att ge inkomst och för att lämna luckor för självföryngring. Hittills har inga granplantor dykt upp, men som sagt några ekplantor i kanten av stickvägarna.

Till sist en liten självsådd ek på Nybrydet (som jag skrivit om här). Den har en frisk grön färg och skyddar sig mot torkan genom att vika ihop bladen.

 

Skriv ut

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *