![\"\"](\"http:\/\/blandskog.se\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/skogskarta-m-avdelningar.jpg\")
<\/a><\/p>\n<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
Ek i betesmarken s\u00f6der om\u00a0avd 10 \u00a0\u00a0 Tallbacke med underv\u00e4xt av ek, bok mm, avd 31. I f\u00f6rgrunden syns hygget p\u00e5 avd 28<\/p>\n <\/p>\n Kortfattad skogshistoria f\u00f6r denna fastighet:<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n 1700 och 1800 tal:<\/span> Granen hade inte n\u00e5tt s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt s\u00f6derut, men gr\u00e4nsen f\u00f6r dess naturliga utbredning (innan man b\u00f6rjade plantera) ligger bara n\u00e5gon kilometer norrut. Skogens fr\u00e4msta anv\u00e4ndning var bete \u00e5t djuren, l\u00f6vvirke till ved samt virke till g\u00e5rdsbyggnaderna fr\u00e5n tall och ek (Eken sl\u00e4pptes fri att anv\u00e4nda i b\u00f6rjan av 1800-talet, innan dess tillh\u00f6rde alla ekar kronan).\u00a0 1837-1840 skiftades byn och Bosarp delades upp i tv\u00e5 fastigheter. Detta \u00e4r den \u00f6stra, ”Bosarp Nyg\u00e5rd”. Gr\u00e4nsen \u00e4r den raka linjen i v\u00e4ster. Se kartan h\u00e4r ovan. 1890 k\u00f6ptes ett skifte fr\u00e5n grannbyn G\u00f6rbj\u00f6rnarp. Det \u00e4r remsan i \u00f6ster fr\u00e5n avd 23-24 i norr till 44 i s\u00f6der. Hit till ”G\u00f6rbj\u00f6rnarpahagen” flyttades betesdjuren, f\u00f6r att ut\u00f6ka omr\u00e5dena med \u00e5ker och \u00e4ng p\u00e5 den skog som tidigare betats n\u00e4rmare g\u00e5rden.<\/span><\/span><\/p>\n 1900-1950<\/span>: Nu avvecklas skogsbetet och i den betade skogen\/hagmarken b\u00f6rjar man plantera gran. I backarna planterar man tall (avd 31 och n\u00e5gra sm\u00e5 backar).Efterhand l\u00e4mnas en del \u00e4ngsmark utan sl\u00e5tter eller bete och d\u00e4r uppst\u00e5r l\u00f6vblandskog med inslag av tall.\u00a0 Jakten p\u00e5 ”Det svarta guldet” diabasstenen i G\u00f6inge gjorde att man provade att bryta sten lite \u00f6verallt i skogarna. P\u00e5 v\u00e5r fastighet finns l\u00e4mningar av 6-7 sm\u00e5 stenbrott med tillh\u00f6rande skrottippar (man kasserade \u00f6ver 90% av det man br\u00f6t) fr\u00e5n denna tid, de finns i avd 8, 10, 27 och 31.\u00a0 1940 k\u00f6ps en fastighet i sydost, d\u00e4r avd 45, 46 och 48 planteras med gran.<\/span><\/span><\/p>\n 1950-2000:<\/span> 1956 g\u00f6rs den f\u00f6rsta skogsbruksplanen. I den skriver man \u00e4nnu inte r\u00e5det ”Slutavverka”. ”Plantera gran” \u00e4r dock det mest vanliga r\u00e5det, men i motsats till senare skogbrukplaner s\u00e5 finns det undantag, t.ex. f\u00f6resl\u00e5r planl\u00e4ggaren ”Plantera bok” p\u00e5 en backsluttning med r\u00f6tskadad gran. Planl\u00e4ggare 1956 var den legendariske j\u00e4gm\u00e4staren Ingvar Svensson \u00b9, som kom fr\u00e5n granng\u00e5rden Romper\u00f6d. \u00a0Under 60- och 70-tal kalhuggs en del l\u00f6vskog och blandskog och ers\u00e4tts med granplanteringar. Men st\u00f6rre delen av ”\u00c4ngav\u00e5ngen”, avd 10 skonas. Likas\u00e5 ”Bokbacken”, avd 7 och ett \u00a0blandskogsomr\u00e5de med gran, tall, ek och bj\u00f6rk, avd 1. Under 80- och 90-talen b\u00f6rjar int\u00e4kterna fr\u00e5n det tidiga seklets planteringar och skogssk\u00f6tsel att komma. Ett antal omr\u00e5den slutavverkas och \u00e5terplanteras med gran. Det \u00e4r oftast sm\u00e5 hyggen p\u00e5 1-2 ha, den st\u00f6rsta avverkningen, 4,6 ha g\u00f6rs 1999 f\u00f6r att bidra vid finansieringen av \u00e4garbytet.<\/span><\/span><\/p>\n 2000-<\/span> <\/span>\u00a0Intresset f\u00f6r l\u00f6vskog v\u00e4cks och \u00f6kar alltmer. Dels beroende p\u00e5 v\u00e5r vackra l\u00f6vskog i \u00c4ngav\u00e5ngen, dels tack vare inspirerande tj\u00e4nstem\u00e4n p\u00e5 Skogsstyrelsen och S\u00f6dra. 1 ha av hygget fr\u00e5n -99 planteras med bj\u00f6rk och ek, avd 49. 50 \u00e5rig gran som v\u00e4xer mellan ek och lind i en del av \u00e4ngav\u00e5ngen, avd 1, huggs ut f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla l\u00f6vskogen. 4 ha betesmark inh\u00e4gnas och planteras med bj\u00f6rk, ek, f\u00e5gelb\u00e4r, lind och ask, avd 14. Erik St\u00e5\u00e5ls bok om Eksk\u00f6tsel enligt Flakullamodellen som han utvecklar, blir en viktig inspirationsk\u00e4lla och fr\u00e5n och med nu hittar vi st\u00e4ndigt nya sj\u00e4lvplanterade ekar i skogen. Parallellt med \u00f6kat intresse f\u00f6r l\u00f6v, sk\u00f6ter vi med S\u00f6dra’s hj\u00e4lp granplanteringarna konventionellt med r\u00f6jning och gallring. Stormarna Gudrun och Per blir f\u00f6r\u00f6dande i de gallrade best\u00e5nden. De st\u00f6rsta stormhyggena, avd 46 och 48 \u00e5terplanteras med bara 1500 granplantor\/ha med avsikt att skapa blandskog, gran, bj\u00f6rk, tall och ek.\u00a0Mer om detta s\u00e4tt att skapa blandskog ska jag ber\u00e4tta i kommande inl\u00e4gg.<\/span><\/span><\/p>\n \u00b9 L\u00e4s om Ingvar Svensson h\u00e4r<\/a>\u00a0och\u00a0h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Totalt 76 ha skog. Av detta \u00e4r 40 ha, 53% granskog med inslag av tall och ek, 15 ha, 20% \u00e4r l\u00f6vblandskog med ek, bok, mm samt l\u00f6vplanteringar, 6 ha, 8% \u00e4r fuktskog av varierande karakt\u00e4r alk\u00e4rr mm, 3 ha, 8% \u00e4r blandskog gran, tall, ek mm som beskrivs p\u00e5\u2026<\/p>\n\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 <\/a><\/p>\n