{"id":1138,"date":"2017-06-01T23:59:30","date_gmt":"2017-06-01T21:59:30","guid":{"rendered":"http:\/\/blandskog.se\/?p=1138"},"modified":"2017-06-02T10:42:01","modified_gmt":"2017-06-02T08:42:01","slug":"paretoprincipen-ekodling-och-naturvard","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blandskog.se\/?p=1138","title":{"rendered":"Paretoprincipen, ekodling och naturv\u00e5rd"},"content":{"rendered":"

<\/a>
\nJag har jobbat n\u00e4stan 40 \u00e5r med utveckling och rationalisering inom verkstadsindustrin. D\u00e4r anv\u00e4ndes (och anv\u00e4nds) Paretoprincipen * fotnot)<\/a><\/sup>\u00a0\u00e4ven kallad 80-20-regeln med stor framg\u00e5ng och inom flera olika omr\u00e5den.<\/p>\n

Material- och produktionsstyrning<\/em>: 20 % av sortimentet st\u00e5r f\u00f6r 80% av v\u00e4rdet och ska d\u00e4rf\u00f6r styras noga och p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n de 80% av artiklarna som bara st\u00e5r f\u00f6r 20% av v\u00e4rdet.<\/p>\n

Kvalitetsf\u00f6rb\u00e4ttringar<\/em>: Metodiken f\u00f6r att eliminera fel och uppn\u00e5 riktigt h\u00f6g kvalitet utvecklades i USA under 70- och 80-talen. En av f\u00f6rgrundsgestalterna dr Juran<\/a> framh\u00f6ll Paretoprincipen som ett viktigt arbetsinstrument, 20% av felen (”The Vital Few”) st\u00e5r f\u00f6r 80% av felkostnaderna. B\u00f6rja med projekt som fokuserar p\u00e5 och eliminerar dessa fel. \u00d6vriga 80% av feltyperna (”The Trivial Many”) kan v\u00e4nta till n\u00e4sta projekt. Ironiskt nog var det japansk industri som nappade p\u00e5 den nya kunskapen och l\u00e4rde sig framg\u00e5ngsrikt konkurrera med USA med god kvalitet.<\/p>\n

Produktkonfigurator<\/em>: 20% av de m\u00f6jliga s\u00e4tten att konfigurera en produkt st\u00e5r f\u00f6r 80% av kundernas order. B\u00f6rja utveckla konfiguratorn s\u00e5 att dessa 20% klaras.<\/p>\n

Kunder, leverant\u00f6rer, marknader<\/em> med flera omr\u00e5den, det \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nande vilken omfattande giltighet Paretoprincipen har. F\u00f6r att undvika missf\u00f6rst\u00e5nd, 80-20 \u00e4r bara ungef\u00e4rliga tal. Snedf\u00f6rdelningen kan vara st\u00f6rre eller mindre. Exempelvis kanske 15% av kunderna st\u00e5r f\u00f6r 90% av oms\u00e4ttningen?<\/p>\n

Ekodling d\u00e5? Jo ek-huvudstammarna st\u00e5r bara f\u00f6r ca 10% av stamantalet i blandskogen medan de kommer att svara f\u00f6r \u00f6ver 80% av int\u00e4kterna. Detta inneb\u00e4r att arbetet i blandskogen ska koncentreras p\u00e5 ekhuvudstammarna, ”The Vital Few”, medan resten av skogen sk\u00f6ts betydligt mer tillbakalutat g\u00e4rna med till\u00e4mpning av danska eller tyska modeller f\u00f6r naturn\u00e4ra skogsbruk. Det inneb\u00e4r ocks\u00e5, vilket jag mer och mer kommit att inse under vinterns gallringar: Det finns gott om utrymme, m\u00f6jligheter och ekonomi f\u00f6r att ha en h\u00f6g ambitionsniv\u00e5 vad g\u00e4ller naturv\u00e5rd.\u00a0<\/strong>H\u00e4r nedan f\u00f6ljer n\u00e5gra exempel. I de flesta fallen, kanske i alla, gynnas b\u00e5de<\/span> naturv\u00e5rden och ekodlingen.<\/p>\n

\"DSC_0061\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

L\u00e5t hasselbuskarna vara och v\u00e4xa. Hasselbuskar \u00e4r v\u00e4rdefulla b\u00e5de f\u00f6r naturv\u00e5rden och f\u00f6r att dana ekhuvudstammar.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\"DSC_0062\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Ringbarka inneb\u00e4r mindre jobb \u00e4n att f\u00e4lla och ta hand om virket men skapar v\u00e4rdefull d\u00f6d, st\u00e5ende ved. Det h\u00e4r \u00e4r en asp.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\"DSC_0066\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

L\u00e5t naturen ha sin g\u00e5ng. Det \u00e4r f\u00f6r sent att r\u00e4dda eken till v\u00e4nster. Kronan kommer inte att v\u00e4xa ut s\u00e5 att detta kan bli en v\u00e4rdefull huvudstam. L\u00e5t boken till h\u00f6ger forts\u00e4tta och inom n\u00e5gra \u00e5r har den d\u00f6dat eken och vi f\u00e5r v\u00e4rdefull d\u00f6d ved.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\"DSC_0068\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Utse och bevara evighetstr\u00e4d. Liksom vid ringbarkningen \u00e4r det arbetsbesparande j\u00e4mf\u00f6rt med att f\u00e4lla. Om virket \u00e4nd\u00e5 bara ska g\u00e5 till br\u00e4nnved eller massa s\u00e5 kan det n\u00e4ra nog kvitta om man avst\u00e5r fr\u00e5n n\u00e5gra tr\u00e4d. Man v\u00e4ljer ju n\u00e5gra sv\u00e5rhanterliga individer som inte g\u00e5r att f\u00e4lla maskinellt.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\"DSC_0063\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Strunta i att r\u00f6ja. Inom trakthyggesbruket \u00e4r r\u00f6jning en l\u00f6nsam och viktig \u00e5tg\u00e4rd. Men inte h\u00e4r. L\u00e5t naturen ha sin g\u00e5ng. Du kanske vill r\u00e4dda en ek-huvudstam-kandidat, eller en fin l\u00f6nn, eller r\u00f6nnen som kan sk\u00f6njas i allt det gr\u00f6na p\u00e5 bilden. Ok, men till det r\u00e4cker den lilla hands\u00e5gen som alltid \u00e4r med ute i skogen.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\"DSC_0028\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

St\u00e4da inte, varken i eller vid \u00e5n. De tr\u00e4d som st\u00e5r i \u00e5kanten f\u00e5r bli evighetstr\u00e4d, \u00e4ven ekarna.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\"DSC_0002\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

L\u00e4mna kvar d\u00f6d ved b\u00e5de grovt och klent. Det h\u00e4r \u00e4r resterna av en asp som bl\u00e5ste ner f\u00f6rra vintern.<\/p>\n

Vid gallringen\u00a0h\u00e4nde det att n\u00e5gra stockar hamnat sv\u00e5rtillg\u00e4ngligt f\u00f6r l\u00e5ngt fr\u00e5n k\u00f6rv\u00e4gen f\u00f6r traktor och skogsvagn. Vinscha? Nej, l\u00e4mna.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\"DSC_0003\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Hamlade tr\u00e4d \u00e4r v\u00e4rdefulla i naturv\u00e5rden. De kan bli mycket gamla och ih\u00e5liga. Konstigt nog blir de \u00e4ldre \u00e4n oskadade tr\u00e4d. I dessa trakter fanns gott om hamlade tr\u00e4d f\u00f6rr i tiden, fr\u00e4mst lind och ask.<\/p>\n

Vid maskinell gallring \u00e4r det enkelt och ofarligt och vi g\u00f6r det \u00f6verallt under ekhuvudstammar. Dessa tre avenbokar hamlades f\u00f6r tre \u00e5r sedan. I det gamla l\u00f6vt\u00e4ktsbruket sk\u00f6rdade man skotten med l\u00f6v fr\u00e5n de hamlade tr\u00e4den ungef\u00e4r vart 7-e \u00e5r. Vi har \u00e4nnu inte provat att g\u00f6ra det med sk\u00f6rdare. Det ska bli intressant.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\"DSC_0001\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Fr\u00e5n ekprojektets nyhetsbrev har jag l\u00e4rt att b\u00e5de grov och klen d\u00f6d ved beh\u00f6vs och att de gynnar olika arter. Vi tog ut\u00a0br\u00e4nnved i 3m-l\u00e4ngder och l\u00e4mnade kvar alla grenar och toppar. Tyv\u00e4rr ser det lite skr\u00e4pigt ut de f\u00f6rsta \u00e5ren, men det kan inte hj\u00e4lpas.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Till toppen av sidan <\/a>
\n<\/a>
\n<\/a>*) Fotnot: Vilfredo Pareto var en italiensk sociolog, nationalekonom och moralfilosof, som verkade kring det f\u00f6rra sekelskiftet. Pareto visade att 20% av den italienska befolkningen \u00e4gde 80% av egendomen. Denna observation har senare, av andra, generaliserats till den s\u00e5 kallade Paretoprincipen<\/i> som inneb\u00e4r att 20 procent av orsakerna st\u00e5r f\u00f6r 80 procent av verkan (ur Wikipedia)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag har jobbat n\u00e4stan 40 \u00e5r med utveckling och rationalisering inom verkstadsindustrin. D\u00e4r anv\u00e4ndes (och anv\u00e4nds) Paretoprincipen * fotnot)\u00a0\u00e4ven kallad 80-20-regeln med stor framg\u00e5ng och inom flera olika omr\u00e5den. Material- och produktionsstyrning: 20 % av sortimentet st\u00e5r f\u00f6r 80% av v\u00e4rdet och ska d\u00e4rf\u00f6r styras noga och p\u00e5 ett annat\u2026<\/p>\n

Continue reading<\/span><\/i><\/a> <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1138","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1138","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1138"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1138\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1167,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1138\/revisions\/1167"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1138"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1138"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1138"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}