Jag blir b\u00e5de ledsen och f\u00f6rbannad. S\u00e5 klantigt och typiskt att det \u00e4r l\u00e4tt att avs\u00e4tta omr\u00e5den till reservat men sv\u00e5rt och dyrt att sedan verkligen sk\u00f6ta dem.<\/p>\n
Den goda nyheten kommer fr\u00e5n Magnus L\u00f6f, SLU som tipsar mig om ett resultat fr\u00e5n ett gemensamt projekt Sverige\/Norge.<\/p>\n
”Det \u00e4r enkelt och billigt att gallra fram \u00e4dell\u00f6vskog i gamla \u00e4ngs- och hagmarker. Kostnaderna t\u00e4cks n\u00e4stan av int\u00e4kterna”<\/strong> L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/a>”<\/p>\n Detta \u00e4r bara startkostnaden, med int\u00e4kter enbart fr\u00e5n ved och flis. P\u00e5 sikt n\u00e4r int\u00e4kterna kommer fr\u00e5n fin ek- och lite annat timmer s\u00e5 \u00e4r det mycket l\u00f6nsamt p\u00e5st\u00e5r jag efter att ha r\u00e4knat mycket p\u00e5 detta. Det \u00e4r l\u00e5ga kostnader f\u00f6r etablering och sk\u00f6tsel med sj\u00e4lvf\u00f6ryngring och i m\u00e5nga fall sj\u00e4lvkvistning till fina stammar. Dessutom g\u00e5r ekodling utm\u00e4rkt att kombinera med maximal naturv\u00e5rd. L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/a><\/p>\n M\u00e5nga, kanske de flesta av Skogsstyrelsens avsatta omr\u00e5den i S\u00f6dra Sverige \u00e4r gamla l\u00f6v\u00e4ngar, d\u00e4r naturv\u00e4rdena skapats av v\u00e5ra f\u00f6rf\u00f6r\u00e4ldrars slit och m\u00f6dor med att b\u00e4rga vinterfoder till sina kreatur. Ett n\u00f6dv\u00e4ndigt arbete f\u00f6r inkomster och \u00f6verlevnad men ett arbete som i samklang med naturen skapade en fantastisk m\u00e5ngfald av v\u00e4xter och djur. P\u00e5 den tiden sattes inte produktion och naturv\u00e5rd p\u00e5 skilda konton. Det borde vara en f\u00f6rebild f\u00f6r v\u00e5r bortsk\u00e4mda generation, som satt upp barri\u00e4rer mellan produktion och naturv\u00e5rd f\u00f6r att vi tror att resurserna \u00e4r o\u00e4ndliga. Nu visar verkligheten och Skogsstyrelsens larmrapport att skattepengarna inte r\u00e4cker till naturv\u00e5rden. Tv\u00e4rtom h\u00e4nder det att vi ”\u00e4lskar ihj\u00e4l” v\u00e4rdefulla naturomr\u00e5den genom att s\u00e4tta dem i reservat.<\/p>\n Sl\u00e5tter i l\u00f6v\u00e4ng i Urshults socken. Foto: M\u00e5rten Sj\u00f6beck 1929<\/p><\/div>\n Bruket av l\u00f6v\u00e4ngarna \u00e4r till stor del bortgl\u00f6md, men f\u00f6ljande har jag l\u00e4rt av Anders Ekstrand: ”Det \u00e4r framf\u00f6r allt i de gamla l\u00f6v\u00e4ngsomr\u00e5dena vi har l\u00f6vskogen. \u00c4ngarna var betes-skyddade under hela odlingss\u00e4songen tills h\u00f6et och spannm\u00e5len var b\u00e4rgad. D\u00e4rf\u00f6r kunde l\u00f6vtr\u00e4den f\u00f6ryngra sig i inmarken i motsats till utmarken d\u00e4r kreaturen betade sommartid. I utmarken \u00e5t n\u00f6tkreatur och f\u00e5r upp de flesta l\u00f6vplantorna. D\u00e4rf\u00f6r blir l\u00f6vtr\u00e4den ofta dominerande runt g\u00e5rdarna medan barrtr\u00e4den \u00e4r vanligare i utmarkerna.<\/p>\n I en traditionell l\u00f6v\u00e4ng skall man ha 50% av himlen t\u00e4ckt av l\u00f6vkronor.\u00a025% fr\u00e5n stora l\u00f6vtr\u00e4d oftast ek, men \u00e4ven alm, l\u00f6nn, lind och ask var vanliga. 25% fr\u00e5n buskar och hamlade tr\u00e4d s\u00e5som ask och lind.\u00a0L\u00f6vtr\u00e4dens djupa rotsystem h\u00e4mtar n\u00e4ring fr\u00e5n stort djup och bladen g\u00f6dslar \u00e4ngen.\u00a0S\u00e5 att bonden fick en j\u00e4mn h\u00f6sk\u00f6rd \u00e5r efter \u00e5r utan konstg\u00f6dning.”<\/p>\n \u00c4ngsbruk \u00e4nda sedan vikingatiden hade utvecklat metoderrna f\u00f6r l\u00e5ngsiktig h\u00e5llbarhet. H\u00e4r finns mycket att l\u00e4ra om ekologi och uth\u00e5llighet f\u00f6r oss nutida skogsb\u00f6nder. D\u00e5 menar jag h\u00e4mta kunskap och inspiration, inte att g\u00e5 tillbaka till \u00e4ngsbruk. Inkomsterna finns inte i vinterfoder i dag. Men ekarna d\u00e4remot har ett fortsatt och \u00f6kande v\u00e4rde bland annat till fina golv.<\/p>\n V\u00e5r fina gamla l\u00f6v\u00e4ng, \u00c4ngav\u00e5ngen*, h\u00f6ll p\u00e5 att g\u00e5 samma \u00f6de tillm\u00f6tes som Skogsstyrelsens reservat.<\/strong> I slutet av 90-talet i v\u00e5r f\u00f6rsta ”Gr\u00f6na” skogsbruksplan klassades hela omr\u00e5det som NS, dvs Naturv\u00e5rd – Sk\u00f6tsel. Vi anlitade Skogsstyrelsen till att st\u00e4mpla f\u00f6r gallring och anlitade sedan manuellhuggare till att f\u00e4lla de m\u00e4rkta tr\u00e4den. Allt blev inte gjort utan sk\u00f6ts fram till n\u00e4sta s\u00e4song. Utk\u00f6rningen av br\u00e4nnet blev tids\u00f6dande med mycket vinschning. Det mesta var ganska segt och tr\u00e5kigt. Min egen fokus och intresse f\u00f6r ek hamnade ist\u00e4llet p\u00e5 ett projekt att plantera ek med st\u00e4ngsel och bidrag. \u00c4ngav\u00e5ngen gallrades inte tillr\u00e4ckligt h\u00e5rt och n\u00e5gra nya ekar kom inte upp. P\u00e5 l\u00e5ng sikt skulle ekarna ha f\u00f6rsvunnit helt.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/blandskog.se\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/Sl\u00e5tter-i-l\u00f6v\u00e4ngen-beskuren-1024x692.jpg\")
<\/a>
![\"\"](\"http:\/\/blandskog.se\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/Skogen-1024x768.jpg\")
<\/a><\/p>\n