{"id":341,"date":"2015-03-29T00:04:41","date_gmt":"2015-03-28T23:04:41","guid":{"rendered":"http:\/\/blandskog.se\/?p=341"},"modified":"2015-03-29T19:38:43","modified_gmt":"2015-03-29T17:38:43","slug":"alternativa-skotselsystem-1naturnaer-skovdrift","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blandskog.se\/?p=341","title":{"rendered":"Alternativa sk\u00f6tselsystem 1:Naturn\u00e6r skovdrift"},"content":{"rendered":"

\"jBo<\/a>N\u00e4r vi startade ”Utbildning i hyggesfritt skogsbruk i Glim\u00e5kra” h\u00f6sten 2012, s\u00e5 trodde de flesta av oss att hyggesfritt var synonymt med bl\u00e4dning. S\u00e5 sm\u00e5ningom l\u00e4rde vi mer om flera olika sk\u00f6tselsystem genom de kunniga l\u00e4rare som kom hit och undervisade b\u00e5de i lektionssal och ute i skogen. Mest uppskattad var Professor J Bo Larsen fr\u00e5n K\u00f6penhamn. Han vann respekt genom sin stora erfarenhet och sin \u00f6dmjuka inst\u00e4llning till \u00e4mnet skogsbruk. ”Vi mangler kunskap om mange naturlige processer i skoven” och (min favorit) ”Man m\u00e5 pr\u00f8ve mange forskellige ting”. F\u00f6rutom professor vid K\u00f6penhamns Universitet \u00e4r han styrelseordf\u00f6rande i en internationell forskningsorganisation som heter European Forest Institute<\/a><\/p>\n

Med hj\u00e4lp av bilder fr\u00e5n hans presentation och egna foton ska jag f\u00f6rs\u00f6ka beskriva den danska modellen f\u00f6r Naturn\u00e4ra Skogsbruk, som sedan 2005 inf\u00f6rs i de stats\u00e4gda skogarna i Danmark. J Bo Larsen \u00e4r huvudarkitekt till denna sk\u00f6tselmodell som bygger p\u00e5 olika tyska naturn\u00e4ra modeller och erfarenheter d\u00e4rifr\u00e5n. \u00a0Vid naturn\u00e4ra skogsbruk utnyttjar man naturliga processer f\u00f6r att kunna minska p\u00e5 eget jobb: F\u00f6ryngring, kvalitetsdaning, r\u00f6jning, annat samspel i naturen. Avsikten\u00a0\u00e4r att de l\u00e4gre kostnaderna och h\u00f6gre virkeskvalitet mer \u00e4n v\u00e4l ska uppv\u00e4ga l\u00e4gre volymproduktion och d\u00e4rmed ge skogs\u00e4garen h\u00f6gre nettoinkomst.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

F\u00f6ryngring. <\/strong>I l\u00f6vskog<\/span> \u00e4r det naturliga h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet att ett j\u00e4ttetr\u00e4d faller f\u00f6r \u00e5ldersstrecket eller f\u00f6r en storm. Det uppst\u00e5r en lucka, d\u00e4r f\u00f6ryngringen kommer ig\u00e5ng antingen \u00e4r det underv\u00e4xten som nu f\u00e5r \u00f6kad fart eller, efter m\u00f6rkret under en bok, gror fr\u00f6er till nya plantor. Jag gav mig ut f\u00f6r att kontrollera om samma f\u00f6rlopp \u00e4ven g\u00e4ller i blandskog med gran.<\/p>\n


\n<\/a>\"granlucka2\"<\/a>H\u00e4r i avd 1 f\u00f6ll en j\u00e4ttegran (dia \u00f6ver 80 cm) \u00a0i adventstormen 2011. I luckan kommer gran, bj\u00f6rk, tall, ek och bok. Lite oj\u00e4mnt f\u00f6rdelat \u00e4r det; i mitten av bilden \u00e4r det mest gr\u00e4s och lite bj\u00f6rk. Troligen har luckan blivit lite f\u00f6r stor. Granplantorna synes mig ha kommit lika l\u00e5ngt som de vi planterade v\u00e5ren 2012 p\u00e5 ett hygge i en annan del av skogen. Ekplantor \u00e4r det gott om, jag har satt en n\u00e4tbur som skyddar 2 av dem.<\/p>\n

F\u00f6r att efterlikna naturen till\u00e4mpar man i Naturn\u00e4ra Skogsbruk s\u00e5 kallad m\u00e5ldiameterhuggning. Det inneb\u00e4r att man avverkar de tr\u00e4d som uppn\u00e5tt sin m\u00e5ldiameter, olika f\u00f6r olika tr\u00e4dslag. Exempelvis: Bok 70 cm, ek 80 cm, sykomorl\u00f6nn 70 cm, gran 45 cm. (Siffror fr\u00e5n L\u00fcbeck). \u00a0Granen i bilden borde inte fallit f\u00f6r storm utan avverkats l\u00e5ngt tidigare. Varf\u00f6r det blev s\u00e5 h\u00e4r ska jag ber\u00e4tta och f\u00f6rklara vid ett annat tillf\u00e4lle.<\/p>\n

I barrskogsb\u00e4ltet<\/span> \u00e4r det naturliga f\u00f6rloppet annorlunda. Bilden \u00e4r fr\u00e5n British Columbia i Canada och visar utbredningen av skogsbr\u00e4nder under 1900-talet. Av detta har vi tack och lov inga erfarenheter i v\u00e5r skog. Men f\u00f6rh\u00e5llandet g\u00e4ller ju boreala breddgrader, och visar att kanske kalhyggesbruk d\u00e4r \u00e4r en ”naturn\u00e4ra brukningsform”, speciellt om man sparar fr\u00f6tallar och utf\u00f6r hyggesbr\u00e4nning efter avverkningen. Om jag f\u00f6rst\u00e5tt r\u00e4tt, s\u00e5 var det med den metoden\u00a0kalhyggesbrukets upphovsman, Joel Wretlind, l\u00e4s h\u00e4r <\/a>eller h\u00e4r<\/a>, fick s\u00e5 goda resultat.<\/p>\n

\"JBL10\"
\n<\/a><\/p>\n

Kvalitetsdaning.<\/strong> Tr\u00e4ngsel, sk\u00e4rm, stamskugga … Detta \u00e4r processer d\u00e4r jag begriper ingenting!. P\u00e5 ett seminarium om \u00e4dell\u00f6v i H\u00e4ssleholm f\u00f6rel\u00e4ste den v\u00e4lk\u00e4nde \u00e4dell\u00f6vsexperten Espen M\u00f6ller Madsen och sa: ”Gl\u00f6m det d\u00e4r med tr\u00e4ngseleffekten (i bokf\u00f6ryngring). G\u00e5 hem och riv ut de sidorna ur era gamla l\u00e4rob\u00f6cker!” Som sagt, jag begriper ingenting, men jag kan l\u00e4tt hitta exempel p\u00e5 att naturen fixar det. Den h\u00e4r eken har aldrig stamskvistats, den har av naturen f\u00e5tt\u00a0lagom sn\u00e4lla grannar: lind och avenbok. Och den har genomg\u00e5tt en naturlig kvistrensning.<\/p>\n

\"FinR\u00f6jning. <\/strong>Kan man slippa denna dyra och ofta f\u00f6rsummade \u00e5tg\u00e4rd vid Naturn\u00e4ra Skogsbruk? N\u00e5gra h\u00e4vdar det. J Bo Larsen \u00e4r inte bland dem. Men behovet minskar s\u00e4ger han. \u00c4nnu ett omr\u00e5de d\u00e4r jag vill l\u00e4ra mer. Tills vidare forts\u00e4tter jag r\u00f6ja, forts\u00e4tter att anlita en skicklig skogentrepren\u00f6r, tillika j\u00e4gare. Han r\u00f6jer b\u00e5de f\u00f6r skogen och f\u00f6r viltet, det blir v\u00e4ldigt bra.<\/p>\n

Annat samspel i naturen<\/strong> kan hj\u00e4lpa skogs\u00e4garen att minska sina kostnader. Det g\u00e4ller rotr\u00f6tan, d\u00e4r blandskog kan minska\u00a0smittspridningen fr\u00e5n rot till rot. Det g\u00e4ller granbarkborren d\u00e4r blandskog kan gynna myrbaggen, granbarkborrens naturlige fiende och d\u00e4r doften av bj\u00f6rk kan f\u00e5 den sv\u00e4rmande borren att flyga vidare till grannens granbest\u00e5nd.\u00a0Inom omr\u00e5det samspel\u00a0kan finnas mycket som vi inte k\u00e4nner till.\u00a0”Vi mangler kunskap om mange naturlige processer i skoven”. Vad \u00e4r det som g\u00f6r samspelet mellan ask och al s\u00e5 gynnsamt? Varf\u00f6r fungerar ek – hassel – avenbok s\u00e5 bra tillsammans? Studera, l\u00e4r,\u00a0pr\u00f8ve!<\/p>\n

Varf\u00f6r\u00a0Naturn\u00e4ra Skogsbruk?<\/strong><\/p>\n

Vi f\u00f6rknippar Danmark med bokskogar, men precis som i Sk\u00e5ne har boken tr\u00e4ngts tillbaka av planterad gran med ”renavdrift”, dvs trakthyggesbruk. Som sk\u00e4l att l\u00e4gga om skogsbruket till blandskogar med naturn\u00e4ra sk\u00f6tsel framh\u00e5ller J Bo Larsen: Stormf\u00e4llning, klimatf\u00f6r\u00e4ndringen, bristande variation\/m\u00e5ngfald, insektsangrepp och till f\u00f6ljd av de \u00f6kande problemen, bristande ekonomi.<\/p>\n

\"JBL9\"<\/a>Flygfotot visar en f\u00f6rs\u00f6ksplantering p\u00e5 Lindet Statsskovdistrikt i Gram mitt p\u00e5 Jylland. Fotot togs direkt efter stormen i nov 1999 och visar skillnaden i stormfasthet mellan n\u00e5gra olika tr\u00e4dslag. Bok, ek och l\u00e4rk har klarat sig b\u00e4st medan de vintergr\u00f6na barrtr\u00e4den generellt har stora skador. Undantag fr\u00e5n detta \u00e4r cypress och douglasgran. (Grand fir = grandisgran \u00e4ven kallad\u00a0kustgran, norway spruce = vanlig r\u00f6dgran, mountain pine = bergtall )<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\"JBL8\"<\/a><\/p>\n

Granens naturliga \u00a0utbredning, det boreala skogsomr\u00e5det, markerat i gr\u00f6nt i bilden, f\u00f6ljer ganska exakt den r\u00f6da linjen, som anger isotermlinjen f\u00f6r minus 2 grader medeltemperatur i januari. Vad kommer att h\u00e4nda med granen, n\u00e4r medeltemperaturen f\u00f6r januari \u00f6kar? Om medeltemperaturen i januari \u00f6kar 2\u00a0grader, s\u00e5 hamnar isotermen -2 mittemellan\u00a0den r\u00f6da och den bl\u00e5 linjen.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Skovudviklingstyper\u00a0i Danmark<\/strong><\/p>\n

Som ett hj\u00e4lpmedel i \u00f6verg\u00e5ngen till Naturn\u00e4ra Skogsbruk har man utvecklat en katalog \u00f6ver 19 olika ”skovudviklingstyper” i Danmark.\u00a0Beroende p\u00e5 markf\u00f6rh\u00e5llanden och utg\u00e5ngsl\u00e4ge kan man v\u00e4lja en av de 19 typerna som m\u00e5lbild f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngen. Den kompletta listan med beskrivning p\u00e5 danska hittar du h\u00e4r.<\/a>\u00a0 \u00a0 Liten ordlista:\u00a0B\u00f8g = bok,\u00a0\u00e6r = sykomorl\u00f6nn, spidsl\u00f8n = skogsl\u00f6nn, skovfyr = tall,\u00a0r\u00f8del = al (klibbal), n\u00e5letr\u00e6 = barrtr\u00e4d.<\/p>\n

N\u00e5gra typer fr\u00e5n katalogen som kan vara intressanta f\u00f6r oss h\u00e4r i G\u00f6inge i gamla \u00d8st-danmark:<\/p>\n

B\u00f8g\u00a0Skovudviklingstype 11. <\/strong>\u00a0Man \u00e4ndrar sk\u00f6tseln av bokskog och inf\u00f6r mer skiktade best\u00e5nd med m\u00e5ldiameterhuggning och f\u00f6ryngring i luckorna. Tr\u00e4dartsf\u00f6rdelning: Bok 70-80%, ek, ask, l\u00f6nn och f\u00e5gelb\u00e4r 20-30%, barrtr\u00e4d max 10%. Detta st\u00e4mmer bra med v\u00e5r gamla bokbacke, avd 7. H\u00e4r finns inblandning med ek och l\u00f6nn och det vill jag forts\u00e4tta med. Den d\u00e4r f\u00f6ryngringen med en t\u00e4t matta med bokplantor som man l\u00e4st om verkar inte vilja infinna sig. Jag slutar gallra generellt f\u00f6r sk\u00e4rmst\u00e4llning och f\u00f6ryngring och inf\u00f6r ist\u00e4llet m\u00e5ldimeterhuggning, 70 cm, kombinerat med individsk\u00f6tsel av ekhuvdstammar med l\u00f6nn som underv\u00e4xt. Det dr\u00f6jer upp\u00e5t 10 \u00e5r innan bokarna n\u00e5tt m\u00e5ldiameter; under tiden har f\u00f6rhoppningsvis priset p\u00e5 boktimmer h\u00e4mtat sig.<\/p>\n

Ask og r\u00f8del Skovudviklingstype 31. <\/strong>Ask 40-70%, al 20-40%, bj\u00f6rk, ek, lind, avenbok, l\u00f6nn mm 20%. Denna skogstyp \u00e4r avsedd f\u00f6r goda men mycket fuktiga jordar. 8,4 % av v\u00e5r skogsmark \u00e4r fuktskog och k\u00e4rr. R\u00e4knar man in alla sm\u00e5 fuktiga h\u00e5lor som ligger inspr\u00e4ngda i avdelningar med annan klassning, s\u00e5 kommer andelen s\u00e4kert att \u00f6verstiga 10%. Mer kommer det att bli med klimatf\u00f6r\u00e4ndring och igenv\u00e4xande diken. En liten f\u00f6raning om detta fick vi se i vintras: Stillast\u00e5ende vatten p\u00e5 st\u00e4llen d\u00e4r man inte sett s\u00e5dant f\u00f6rut. \u00a0T\u00e4nk vad viktigt d\u00e5 att kunna producera kvalitetsvirke p\u00e5 dessa marker! Genast n\u00e4r det kommer ask som \u00e4r motst\u00e5ndskraftig mot toppskottssjukan, ska jag b\u00f6rja plantera. I avvaktan p\u00e5 detta ska jag g\u00f6ra v\u00e4gar i kanterna av fuktmarkerna och b\u00f6rja gallra och b\u00e4ttra p\u00e5 kvaliteten p\u00e5 den bj\u00f6rk, al och gran som finns d\u00e4r. Dessa marker \u00e4r helt klart f\u00f6rsummade p\u00e5 v\u00e5r fastighet.<\/p>\n

B\u00f8g med douglasgran og l\u00e6rk Skovudviklingstype 13.\u00a0<\/strong> Bok 40-60%, sykomorl\u00f6nn (tyskl\u00f6nn) 20%, douglasgran, l\u00e4rk och r\u00f6dgran 20-40%, ek, skogsl\u00f6nn, bj\u00f6rk, r\u00f6nn mm ca 10%. Denna skogstyp k\u00e4nns v\u00e4ldigt avl\u00e4gsen f\u00f6r oss. Vi har ganska lite bok, ingen douglasgran, ingen sykomorl\u00f6nn och ingen l\u00e4rk. Jag har provat plantera lite douglas f\u00f6r 1 \u00e5r sedan, \u00f6vriga \u00e5terst\u00e5r att pr\u00f6va.<\/p>\n

I ett kommande inl\u00e4gg ska jag ber\u00e4tta hur vi ska till\u00e4mpa naturn\u00e4ra skogsbruk i kombination med ekodling:\u00a0Flakullamodellen + Naturn\u00e6r skovdrift = Bosarpsmodellen \u00a0<\/strong>I kommande inl\u00e4gg ska jag ocks\u00e5 ber\u00e4tta om den p\u00e5g\u00e5ende omst\u00e4llningen, till exempel att avenbok, ek och bl\u00e5sippor flyttar in i en avdelning med rotr\u00f6tesjuk gran. S\u00e5 stanna kvar.<\/p>\n

\"sippan<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r vi startade ”Utbildning i hyggesfritt skogsbruk i Glim\u00e5kra” h\u00f6sten 2012, s\u00e5 trodde de flesta av oss att hyggesfritt var synonymt med bl\u00e4dning. S\u00e5 sm\u00e5ningom l\u00e4rde vi mer om flera olika sk\u00f6tselsystem genom de kunniga l\u00e4rare som kom hit och undervisade b\u00e5de i lektionssal och ute i skogen. Mest uppskattad\u2026<\/p>\n

Continue reading<\/span><\/i><\/a> <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-341","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/341","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=341"}],"version-history":[{"count":54,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/341\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":405,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/341\/revisions\/405"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=341"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=341"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=341"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}