{"id":518,"date":"2015-08-21T23:58:09","date_gmt":"2015-08-21T21:58:09","guid":{"rendered":"http:\/\/blandskog.se\/?p=518"},"modified":"2015-08-26T19:06:41","modified_gmt":"2015-08-26T17:06:41","slug":"alternativa-skotselsystem-2-bosarpsmodellen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blandskog.se\/?p=518","title":{"rendered":"Alternativa sk\u00f6tselsystem 2: Bosarpsmodellen"},"content":{"rendered":"

Bosarpsmodellen \u00e4r m\u00e5nga olika s\u00e4tt att sk\u00f6ta skog<\/strong> enligt devisen\u00a0 \u201dMan m\u00e5 pr\u00f8ve mange forskellige ting\u201d \u00a0<\/em>Modellen utvecklas ocks\u00e5 och f\u00f6r\u00e4ndras efterhand som jag l\u00e4r av misstag, framg\u00e5ngar och av kunniga skogsm\u00e4nniskor.<\/p>\n

Building Block System\u00a0<\/strong>kallade vi det p\u00e5 Alfa Laval. Ett system f\u00f6r att kombinera\u00a0standard-komponenter och standard byggblock och d\u00e4rmed m\u00f6jligg\u00f6ra otaliga\u00a0produktvarianter f\u00f6r att passa olika kunders \u00f6nskem\u00e5l. M\u00e5nga produkter har miljontals varianter, allt f\u00f6r att passa kr\u00e4vande kunder med olika\u00a0till\u00e4mpningar och lokala marknadskrav.<\/p>\n

Jag menar\u00a0att skogsbruket beh\u00f6ver utvecklas i samma riktning som verkstadsindustrin. Bort fr\u00e5n massproduktion, t\u00e4nk kundv\u00e4rde och kvalitet, inte bara maximal volym, producera fler olika produkter med h\u00f6gre v\u00e4rde och med h\u00f6gre kunskap. Att t\u00e4nka i byggblock ger, \u00e5tminstone f\u00f6r mig, inspiration till m\u00e5nga olika s\u00e4tt att odla skog: I varje avdelning, kombinera byggblock i form av tr\u00e4dval och sk\u00f6tselmetod i f\u00f6ljande tre grupper:<\/p>\n

    \n
  1. Volymproduktion; standardtimmer, massaved och br\u00e4nsle<\/strong><\/li>\n
  2. V\u00e4rdeproduktion; timmer till m\u00f6bler och inredning<\/strong><\/li>\n
  3. Naturv\u00e5rd; gynna r\u00f6dlistade arter, m\u00e5ngfald och motst\u00e5ndskraft<\/strong><\/li>\n<\/ol>\n

    Gran och bj\u00f6rk \u00e4r sj\u00e4lvklara val f\u00f6r volymproduktion; komplettera med asp, en del tall p\u00e5 torra backar och al p\u00e5 fuktmark. Ek \u00e4r huvudalternativet f\u00f6r v\u00e4rdeproduktion, men f\u00f6r att sprida riskerna och \u00f6ka m\u00e5ngfalden beh\u00f6vs n\u00e5gra fler alternativ: L\u00f6nn, f\u00e5gelb\u00e4r, bok och douglasgran. Ask hoppas jag kommer tillbaks med gener som klarar askskottsjukan. I gruppen Naturv\u00e5rd \u00e4r listan p\u00e5 m\u00f6jligheter l\u00e5ng: Hamla lind och andra tr\u00e4d, l\u00e4mna or\u00f6rd remsa mot vattendrag, gynna s\u00e4lg och r\u00f6nn, s\u00e4tt upp f\u00e5gelholkar, l\u00e4mna evighetstr\u00e4d, l\u00e5t hasselbuskarna vara kvar, skapa d\u00f6d ved, skapa viltbete, mm. \u00c5tg\u00e4rderna gynnar inte bara naturv\u00e5rden utan hj\u00e4lper produktionstr\u00e4den direkt eller indirekt.<\/p>\n

    \"Ek<\/a><\/p>\n

    Denna bild f\u00e5r representera blandskogstypen vi har i avd 1. Den st\u00e5r ocks\u00e5 som f\u00f6rebild f\u00f6r de flesta omst\u00e4llningsprojekten. Volymproduktion: Gran, bj\u00f6rk, asp och tall. V\u00e4rdeproduktion: Ek och m\u00f6jligen n\u00e5gon bok. Naturv\u00e5rd: Ringbarka bok och asp f\u00f6r att skapa d\u00f6d ved. R\u00f6nn och hassel. Or\u00f6rd remsa mot \u00e5n. N\u00e5gra ekar och granar l\u00e4mnas som evighetstr\u00e4d. Sk\u00f6tselmetod: Kombinera\u00a0danska Naturn\u00e6r skovdrift<\/a>\u00a0med Flakullametoden fr\u00e5n Blekinge, dvs m\u00e5ldiameterhuggning och\u00a0individsk\u00f6tsel av 30-40 huvudstammar av ek i olika \u00e5ldrar. Sj\u00e4lf\u00f6ryngringen med gran, ek och tall \u00e4r riklig. Beh\u00f6ver ek och tall skyddas mot viltbete? Det nytillskott som beh\u00f6vs \u00e4r v\u00e4ldigt litet. Ca 3 nya huvudstammar av ek p\u00e5 en 10-\u00e5rsperiod och per ha.<\/p>\n

    Bilden visar en fin liten ek\u00a0bland sm\u00e5granarna, ca 2 meter h\u00f6g, n\u00e4stan\u00a0helt utom fara f\u00f6r att skadas av viltet. Det \u00e4r ett av flera exempel p\u00e5 hur naturen kan hj\u00e4lpa till i skogsbruket. P\u00e5 samma s\u00e4tt g\u00f6ms\u00a0 flera fina ekar i hasselsn\u00e5ren, osynliga f\u00f6r r\u00e5djur och\u00a0\u00e4lg. Gran och hassel \u00e4r mina b\u00e4sta kompanjoner i ett naturn\u00e4ra ekskogsbruk.<\/p>\n

    B\u00e5de tr\u00e4dval och sk\u00f6tselmetoder ska vara v\u00e4lbepr\u00f6vade <\/strong>och jag m\u00e5ste\u00a0ha tillr\u00e4cklig kunskap f\u00f6r ny sk\u00f6tselmetod eller tr\u00e4dslag. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blir skogsbruket ocks\u00e5 ett st\u00e4ndigt l\u00e4rande. Exempel: Sykomorl\u00f6nn verkar lockande att odla eftersom virket har h\u00f6gt v\u00e4rde. V\u00e5r egen skogsl\u00f6nn trivs p\u00e5 v\u00e5ra marker, men \u00e4r sv\u00e5r, blir s\u00e4llan riktigt fin utan klykar sig. Kommer sykomorl\u00f6nn att trivas i v\u00e5r skog och hur ska den sk\u00f6tas? Jag beh\u00f6ver l\u00e4ra en hel del om b\u00e5de sk\u00f6tsel och likheter\/skillnader mellan de b\u00e5da arterna innan n\u00e5got planteringsprojekt p\u00e5b\u00f6rjas. Ett annat exempel g\u00e4ller sk\u00f6tselmetoden NaturKultur. Jag ska l\u00e4ra mig mer om detta, det har jag lovat b\u00e5de mig sj\u00e4lv och metodens upphovsman, prof em. Mats Hagner.\u00a0L\u00e4roboken finns att l\u00e4sa p\u00e5 n\u00e4tet:\u00a0klicka h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

    Avverka lite varje \u00e5r.<\/strong>\u00a0Avtala med en duktig sk\u00f6rdarf\u00f6rare om att komma varje \u00e5r n\u00e4r hen \u00e4nd\u00e5 har v\u00e4garna f\u00f6rbi och kan avst\u00e5 fr\u00e5n att debitera flyttkostnad. Jag hinner planera, slipper betala mellanh\u00e4nder och efter avverkningen klarar\u00a0vi att k\u00f6ra ut virket sj\u00e4lv med traktor och skogsvagn.<\/p>\n

    Permanenta stickv\u00e4gar.\u00a0<\/strong>Det har jag l\u00e4rt fr\u00e5n studierna om hyggesfritt skogsbruk. Jag beh\u00f6ver stickv\u00e4gar d\u00e4r jag kan komma fram med traktor och skogsvagn. Sk\u00f6rdaren ska ocks\u00e5 h\u00e5lla till p\u00e5 stickv\u00e4gen\u00a0och dra fram virket dit. Lite smalare stickv\u00e4gar \u00e4n f\u00f6r skotare, men n\u00e5gorlunda plant f\u00f6r att ta sig fram med traktorekipaget. Det \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e4tt att ordna i v\u00e5r steniga G\u00f6ingeskog. Stor gr\u00e4vmaskin klarar stenarna, men d\u00e5 blir det en\u00a0bred v\u00e4g f\u00f6r att den ska\u00a0komma fram. En mindre maskin, en 9-tonnare, har visat sig vara lagom. Den klarar inte allt, men det mesta och den maskinf\u00f6rare jag anlitar k\u00f6r sj\u00e4lv med traktor i skogen. Han vet vilka stenar som m\u00e5ste bort och vilka som kan l\u00e4mnas kvar.<\/p>\n

    Plantering \u00e4r till\u00e5tet och ibland n\u00f6dv\u00e4ndigt<\/strong>. Det verkar finnas en misuppfattning att hyggesfritt inneb\u00e4r att man inte ska, inte f\u00e5r plantera. Det \u00e4r s\u00e5 klart fel. Plantering kan beh\u00f6vas b\u00e5de vid omst\u00e4llning till \u00e5ldersskiktad skog, n\u00e4r sj\u00e4lvf\u00f6ryngringen \u00e4r svag och vid introduktion av ett nytt tr\u00e4dslag.<\/p>\n

    Ta det f\u00f6rsiktigt med omst\u00e4llning av omr\u00e5den med \u00a0planterad gran. <\/strong>F\u00f6r mig k\u00e4nns det fel och omoraliskt att hugga s\u00f6nder skogen eller p\u00e5 annat s\u00e4tt skada den investering som tidigare generation skogs\u00e4gare skapat.\u00a0<\/strong>Jag blir konfunderad n\u00e4r jag l\u00e4ser om nyligen gjorda f\u00f6rs\u00f6k inom ramen f\u00f6r forskningsprogrammet ”Future Forests”, d\u00e4r man gallrade ut 60% av volymen f\u00f6r\u00a0”Omf\u00f6ring fr\u00e5n enskiktad till flerskiktad granskog”. Om det \u00e4r r\u00e4tt metod f\u00f6r omst\u00e4llning, s\u00e5 f\u00e5r det vara f\u00f6r min del. D\u00e5 forts\u00e4tter vi sk\u00f6ta de flesta granplanteringarna med konventionella gallringar. Under tiden avvaktar\u00a0jag sp\u00e4nt hur det g\u00e5r med mitt f\u00f6rs\u00f6k med granplanteringen i \u00c4ngav\u00e5ngabacken, som du kan l\u00e4sa om, klicka h\u00e4r<\/a>. B\u00e5de ek- och granplantor har hittills tagit sig fint.<\/p>\n

    \"enBlandat b\u00e5de i \u00e5lder och tr\u00e4dslag<\/strong><\/p>\n

    I skogstypen gran\/ek\u00a0siktar jag p\u00e5 maximalt 30-40 huvudstammar i alla \u00e5ldersklasser 0-120 \u00e5r per ha.<\/p>\n

    Med 36 ekhuvudstammar per ha, j\u00e4mnt f\u00f6rdelade i olika \u00e5ldersklasser, har deras kromor ett ytbehov markerat i gr\u00f6na cirklar i\u00a0denna bild. Det \u00e4r ungef\u00e4r en tredjedel av arealen. P\u00e5 resterande 2\/3 av ytan v\u00e4xer gran, tall och n\u00e5gon ek som inte klassats som huvudstam, i viss omfattning \u00e4ven annat \u00e4dell\u00f6v, exempelvis skogsl\u00f6nn. F\u00f6r bibeh\u00e5llen kontinuitet beh\u00f6vs p\u00e5 en 10-\u00e5rsperiod bara 3 nya huvstammar av ek samtidigt som de 3 \u00e4ldsta faller f\u00f6r motors\u00e5gen.<\/p>\n

    Skogen ska vara l\u00f6nsam, l\u00e4ttsk\u00f6tt och ljuvlig<\/strong><\/p>\n

    Blandskog av ek och gran enligt Flakullamodellen \u00e4r l\u00f6nsam<\/strong>. Det har ber\u00e4kningar i en rapport fr\u00e5n SLU visat: klicka h\u00e4r<\/a>. Ett annat s\u00e4tt att r\u00e4kna \u00e4r f\u00f6ljande \u00f6verslagsber\u00e4kning: Antag att 2 av de 3 huvudstammarna som tas ner p\u00e5 en 10-\u00e5rsperiod \u00e4r fina ”St\u00e5\u00e5l-ekar”, dvs har 3 m3 virke av\u00a0h\u00f6gsta kvalitet x 5 500 kr. Bruttoint\u00e4kten per \u00e5r blir \u00a02 x 3 x 5 500 \/ 10 = 3 300 kr per \u00e5r. Skogen p\u00e5 \u00f6vriga 2\/3 av arealen, gran, tall och ek av s\u00e4mre kvalitet t\u00e4cker med marginal\u00a0kostnaderna f\u00f6r eksk\u00f6tsel och avverkning. S\u00e5 netto-int\u00e4kten per ha blir \u00f6ver 3 000 kr \/ \u00e5r. J\u00e4mf\u00f6r med konventionell granodling som ger under\u00a02 000 kr per ha och \u00e5r. (Statistik fr\u00e5n S\u00f6dra-medlemmarnas skogar<\/a>\u00a0(sidan 17), s\u00e4ger 1300 kr per ha och \u00e5r. Lund’s stifts skogar<\/a>\u00a0(sidan 9), det \u00e4r 9 200 ha skog p\u00e5 m\u00e5nga sm\u00e5\u00a0fastigheter i Sk\u00e5ne och Blekinge. D\u00e4r har man ett netto p\u00e5 1700 kr per ha och \u00e5r.<\/p>\n

    L\u00e4ttsk\u00f6tt och rationellt:\u00a0<\/strong><\/em>Annorlunda men inte sv\u00e5rt! Ganska m\u00e5nga\u00a0egna timmar men inte med motors\u00e5g eller r\u00f6js\u00e5g. F\u00f6r skogstypen gran, ek, m\u00e5ldiameterhuggning best\u00e5r sk\u00f6tseln av 3 delar:<\/p>\n

      \n
    1. M\u00e5ldiameterhuggning av mogna tr\u00e4d, gran 40 cm, bj\u00f6rk 35 cm, bok ca 25 cm (br\u00e4nnved) eller 70 cm (kvalitetstimmer), ek \u00a080 cm. Gran och klenare l\u00f6v tas med sk\u00f6rdare, eken manuellt. I b\u00e5da fallen av kunniga skogsentrepren\u00f6rer.<\/li>\n
    2. Individsk\u00f6tsel av ek: Leta upp nya kandidater till huvudstammar. Om det beh\u00f6vs, skydda mot viltbete. V\u00e4lj huvudstammar slutgiltigt n\u00e4r de \u00e4r ca 5 cm. Det r\u00e4cker med ca 3 nya per ha och 10 \u00e5r. \u00a0Markera dem tydligt med m\u00e5larf\u00e4rg, stamkvista. Sk\u00f6rdaren som passerar omr\u00e5det vart 4:e \u00e5r ser till att alla huvudstammar har fri krona 4 \u00e5r fram\u00e5t.<\/li>\n
    3. Bland naturv\u00e5rds\u00e5tg\u00e4rderna ligger att tala om f\u00f6r sk\u00f6rdarf\u00f6raren att l\u00f6vtr\u00e4d, r\u00f6nn, bok, ek, mm som kommer upp under huvudstammarna ska inte tas bort helt utan hamlas n\u00e4r de riskerar v\u00e4xa upp i ekens krona. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skapas idivider d\u00e4r n\u00e5gra\u00a0kan till\u00e5tas bli mycket gamla (och ih\u00e5liga).<\/li>\n<\/ol>\n

      N\u00e4gra ljuvliga skogstyper i Bosarp<\/strong><\/em><\/p>\n

      J\u00e4mf\u00f6r med skovudvicklingstyper i Danmark, klicka h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

        \n
      1. Gran och ek med inslag av andra\u00a0l\u00f6vtr\u00e4d och tall. Den vanligaste skogstypen \u00e4r fortfarande granplanteringar med n\u00e5gon enstaka ek fr\u00e4mst i utkanterna V\u00e5ra projekt f\u00f6r omst\u00e4llning handlar om att \u00f6ka andelen \u00e4dell\u00f6v p\u00e5 bekostnad av gran och bj\u00f6rk.<\/li>\n
      2. Bok med inslag av ek och l\u00f6nn. Jag t\u00e4nker d\u00e5 p\u00e5 v\u00e5r bokbacke, avd 7, som domineras av bok men d\u00e4r finns ocks\u00e5 n\u00e5gra grupper av fina ekar och l\u00f6nnar. Sk\u00f6tsel enligt modellen, m\u00e5ldiameterhuggning av bok. N\u00e4r de gr\u00f6vsta stammarna n\u00e5r 70 cm, om ca 10 \u00e5r, s\u00e5 har kanske priset v\u00e4nt upp\u00e5t igen. Skydda ekplantor s\u00e5 att vi f\u00e5r\u00a0en ny grupp med 3-4 ekar. Omst\u00e4llning f\u00f6r en ny bokbacke p\u00e5g\u00e5r, l\u00e4s h\u00e4r.<\/a><\/li>\n
      3. Fuktmark med al, glasbj\u00f6rk, gran och n\u00e5gon enstaka tall och ek. Vi har mycket fuktmark och mer kommer det att bli med klimatomst\u00e4llning och diken som v\u00e4xer igen. Om asken kan utveckla resistens mot toppskottssjukan har den sin givna plats h\u00e4r, i kanterna utanf\u00f6r k\u00e4rret. T\u00e4nk om man kunde l\u00e4ra sig att sk\u00f6ta denna typ av skog och producera kvalitetstimmer h\u00e4r? Alla fuktmarker ska\u00a0inte g\u00f6ras till\u00a0NO (Naturv\u00e5rd or\u00f6rt). Det strider mot den historiska sk\u00f6tseln av k\u00e4rren i G\u00f6inge.<\/li>\n
      4. Avenbok med ek och lind. H\u00e4r trivs r\u00e5djuren och inga ekplantor undkommer om de inte skyddas. Men denna skogstyp kan ha en stor andel ek. Avenbok och lind \u00e4r sn\u00e4lla grannar som hj\u00e4lper till med stamkvistning och bara l\u00e5ngsamt v\u00e4xer in i ekens krona.<\/li>\n<\/ol>\n

        Jag kommer att g\u00f6ra f\u00f6rs\u00f6k med Douglasgran och Sykomorl\u00f6nn. B\u00e5da under rubriken v\u00e4rdeproduktion. Det blir nya\u00a0skogstyper i framtiden.<\/p>\n

        Avslutar med n\u00e5gra foton fr\u00e5n olika\u00a0skogstyper:<\/p>\n

        \"bokbill\"<\/a><\/p>\n

         <\/p>\n

        \"Kassang\"<\/a><\/p>\n

        \"Ek<\/a><\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

        Bokbacken<\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

         <\/p>\n

        Fuktskog<\/p>\n

        Avenbok med ek.<\/p>\n

        \"IMG_9064\"<\/a>E<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        Bosarpsmodellen \u00e4r m\u00e5nga olika s\u00e4tt att sk\u00f6ta skog enligt devisen\u00a0 \u201dMan m\u00e5 pr\u00f8ve mange forskellige ting\u201d \u00a0Modellen utvecklas ocks\u00e5 och f\u00f6r\u00e4ndras efterhand som jag l\u00e4r av misstag, framg\u00e5ngar och av kunniga skogsm\u00e4nniskor. Building Block System\u00a0kallade vi det p\u00e5 Alfa Laval. Ett system f\u00f6r att kombinera\u00a0standard-komponenter och standard byggblock och d\u00e4rmed\u2026<\/p>\n

        Continue reading<\/span><\/i><\/a> <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-518","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/518","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=518"}],"version-history":[{"count":69,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/518\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":701,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/518\/revisions\/701"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=518"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=518"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=518"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}