{"id":706,"date":"2016-02-06T14:39:35","date_gmt":"2016-02-06T13:39:35","guid":{"rendered":"http:\/\/blandskog.se\/?p=706"},"modified":"2016-02-06T14:51:56","modified_gmt":"2016-02-06T13:51:56","slug":"ekodling-5-tva-stora-inom-ekforskning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blandskog.se\/?p=706","title":{"rendered":"Ekodling 5: Tv\u00e5 stora inom ekforskning"},"content":{"rendered":"

\"Blandskog<\/a>Sveriges tv\u00e5 mest ber\u00f6mda forskare i ekodling var b\u00e5da verksamma under ungef\u00e4r samma tidsperiod, 40-50-tal till 80-90-tal.\u00a0I \u00f6vrigt hade de inte mycket gemensamt och troligen m\u00f6ttes\u00a0de inte heller. Erik St\u00e5\u00e5l var inspektor p\u00e5 S\u00f6dra’s skobruksomr\u00e5de i \u00f6stra Blekinge. Han bedrev forskning i egen regi p\u00e5 egen och n\u00e4rbel\u00e4gna fastigheter. Det odlingssystem han beskriver baserar sig p\u00e5 lokala traditioner av ekodling i n\u00e5gra av Sveriges b\u00e4sta ekmarker. Resultaten av forskningen har han skrivit ner i boken ”Eken i skogen och landskapet”. Charles Carbonnier var professor vid Skogsh\u00f6gskolan i Stockholm. Hans forskning om ek g\u00e4llde i f\u00f6rsta hand en\u00a0studie av 30 ekbest\u00e5nd som planterats eller s\u00e5tts mellan 1840 och 1939. Resultatet publicerat 1975 ”Produktionen i kulturbest\u00e5nd av ek i s\u00f6dra Sverige” finns i SLU’s publikationsdatabas och du hittar den h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

Det som g\u00f6r de tv\u00e5 forskarnas arbeten extra\u00a0intressanta \u00e4r\u00a0skillnaderna i inriktning och resultat. Dessa skillnader \u00e4r mycket sp\u00e4nnande enligt min mening och \u00e4r orsaken att jag skriver detta inl\u00e4gg. Dragna till sin spets kan skillnaden sammanfattas i f\u00f6ljande tv\u00e5 meningar:<\/p>\n

Odling\/sk\u00f6tsel\u00a0<\/strong>av ek enligt St\u00e5\u00e5ls modell kan vara mer l\u00f6nsam \u00e4n konventionell granodling med\u00a0upp till 30% h\u00f6gre avkastning.<\/strong><\/p>\n

Odling\/sk\u00f6tsel av ek enligt Carbonniers modell \u00e4r mycket ol\u00f6nsam med minus 30 kSEK\/ha i nuv\u00e4rde under en omploppstid.<\/strong><\/p>\n

H\u00e4r ska omedelbart till\u00e4ggas att det inte \u00e4r n\u00e5gon av herrarna som st\u00e5r f\u00f6r ber\u00e4kningarna, utan det har gjorts av andra, baserat p\u00e5 de odlingsmodeller och resultat som resp. forskare beskrivit.\u00a0Kalkylen baserad p\u00e5 St\u00e5\u00e5ls ekar i Blekinge hittar du h\u00e4r:\u00a0Analys av individinriktad ekskogsk\u00f6tsel i Blekinge<\/a>\u00a0Det \u00e4r ett examensarbete vid SLU som utf\u00f6rts av Olle Sj\u00f6lin. En kalkyl som\u00a0g\u00e4ller plantering av ek och gallring enligt Carbonneirs mall, hittar du h\u00e4r:\u00a0ek-carbonnier<\/a>. Det \u00e4r en Excel-fil som laddas hem n\u00e4r du klickar p\u00e5 l\u00e4nken. Jag hittade den p\u00e5 n\u00e4tet f\u00f6r flera \u00e5r sedan, tillsammans med ett antal andra kalkyler f\u00f6r l\u00f6v. Den\u00a0har gjorts av Johan Palm, Tr\u00e4centrum N\u00e4ssj\u00f6.<\/p>\n

Skillnaden i ekonomiskt utfall kan f\u00f6rst verka helt hial\u00f6s, men vid en n\u00e4rmre analys finns det ganska enkla f\u00f6rklaringar. F\u00f6rst och viktigast, Carbonnier studerade de storskaliga anl\u00e4ggningar som gjorts bl.a. p\u00e5 Visings\u00f6, men ocks\u00e5 p\u00e5 en del stora gods. Det handlade p\u00e5 1800-talet om att s\u00e4kra tillg\u00e5ngen p\u00e5 virke till krigsfartyg. F\u00f6r\u00a0s\u00e5dana \u00e4ndam\u00e5l brukar inte kostnadssidan vara viktig. Det planterades upp till 10.000 plantor per ha.\u00a0\u00d6ver 9.900 av dessa m\u00e5ste\u00a0r\u00f6jas och gallras bort under best\u00e5ndets omloppstid. Carbonnier utvecklade gallringsprogram, 2st, som visas i nedanst\u00e5ende diagram:<\/p>\n

\"Gallringsprogram<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Som Erik St\u00e5\u00e5l p\u00e5pekar i sin bok, \u00e4r eken ol\u00e4mplig att plantera i tr\u00e4dslagsrena best\u00e5nd. Eftersom unga klena\u00a0ekar har l\u00e5gt v\u00e4rde blir de tidiga gallringarna bara kostnad. F\u00f6rst gallring 4 vid 50 \u00e5rs \u00e5lder ger ett litet \u00f6verskott (enligt Johan Palms kalkyl)<\/p>\n

Numera planterar man inte bara ek utan anv\u00e4nder sig av s\u00e5 kallade amtr\u00e4d, oftast bj\u00f6rk, som planteras mellan raderna av ek. Skogsstyrelsen rekommenderar en modell med 8 m och 3 rader bj\u00f6rk mellan raderna av ek. Men \u00e4ven med denna f\u00f6rb\u00e4ttring blir det tveksam l\u00f6nsamhet1<\/sup>.<\/p>\n

L\u00f6nsamheten i plantageskog har generellt\u00a0det problem som kan sammanfattas: Tidiga kostnader, sena int\u00e4kter. En nuv\u00e4rdeskalkyl med ek och omloppstid p\u00e5 140 \u00e5r \u00e4r extrem i detta avseende: H\u00f6ga kostnader f\u00f6r plantering inklusive st\u00e4ngsling, sena och sm\u00e5 int\u00e4kter i gallring, l\u00e5ng tid till slutavverkning.<\/p>\n

I den odlingsmodell som Erik St\u00e5\u00e5l beskriver blir l\u00f6nsamheten b\u00e4ttre p\u00e5 3 s\u00e4tt:<\/p>\n

    \n
  1. Sj\u00e4lvf\u00f6ryngring i st\u00e4llet f\u00f6r plantering. Ofta beh\u00f6vs inget skydd mot viltbete.<\/li>\n
  2. Blandskog i st\u00e4llet f\u00f6r tr\u00e4dslagsrena best\u00e5nd, h\u00f6gre int\u00e4kter vid gallring.<\/li>\n
  3. Tidig och total frihuggning av huvudstammarnas kronor, vilket kortar omloppstiden ner till 100-120 \u00e5r i st\u00e4llet f\u00f6r 140 \u00e5r<\/li>\n<\/ol>\n

    Jag vill inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt nedv\u00e4rdera Carbonniers arbete. Det \u00e4r en mycket gedigen och vetenskaplig studie baserad p\u00e5 massor av data under l\u00e5ng tid. Men varken han eller hans efterf\u00f6ljande kollegor har dragit slutsatsen:\u00a0Det \u00e4r inte l\u00f6nsamt. Ek b\u00f6r odlas p\u00e5 ett annat\u00a0s\u00e4tt! Den g\u00e4llande doktrinen f\u00f6r skogsbruk d\u00e5 som nu \u00e4r trakthyggesbruk. S\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r lever Carbonnier och hans gallringsschema vidare vid SLU och andra instutitioner. Och den mesta forskning som g\u00f6rs om ekskog g\u00e4ller tr\u00e4dslagsrena best\u00e5nd.<\/p>\n

    Sj\u00e4lvklart har en professor vid Skogsh\u00f6gskolan ett enormt \u00f6vertag vad g\u00e4ller informationsspridning och genomslag. Men f\u00f6r att vara en privatforskare har Erik St\u00e5\u00e5l lyckats ovanligt bra. Den kunskap han skaffat oss lever vidare och sprids i flera kanaler bland annat genom denna blogg.<\/p>\n

    Fotnot 1: Om en nuv\u00e4rdeskalkyl ska visa plus eller minus, beror ju p\u00e5 vilken kalkylr\u00e4nta man anv\u00e4nder, dvs den r\u00e4nta man tror man skulle f\u00e5tt om pengarna investerats i n\u00e5got annat. I excel-bladet som jag h\u00e4nvisat till ovan \u00e4r det en kalkylr\u00e4nta p\u00e5 3% som ger ett nuv\u00e4rde p\u00e5 minus 30.000 kr<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Sveriges tv\u00e5 mest ber\u00f6mda forskare i ekodling var b\u00e5da verksamma under ungef\u00e4r samma tidsperiod, 40-50-tal till 80-90-tal.\u00a0I \u00f6vrigt hade de inte mycket gemensamt och troligen m\u00f6ttes\u00a0de inte heller. Erik St\u00e5\u00e5l var inspektor p\u00e5 S\u00f6dra’s skobruksomr\u00e5de i \u00f6stra Blekinge. Han bedrev forskning i egen regi p\u00e5 egen och n\u00e4rbel\u00e4gna fastigheter. Det\u2026<\/p>\n

    Continue reading<\/span><\/i><\/a> <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-706","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/706","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=706"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/706\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":902,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/706\/revisions\/902"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=706"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=706"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blandskog.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=706"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}