Erik St\u00e5\u00e5l hade alltid l\u00f6nsamheten i fokus i sina ekodlingsr\u00e5d. Det g\u00f6r att hans forskningsr\u00f6n \u00e4r extra v\u00e4rdefulla. Andra m\u00e5 studera ekodling ur akademisk synpunkt, f\u00f6r \u00f6kad biologisk m\u00e5ngfald eller som f\u00f6rr i tiden som krigsmaterielf\u00f6rs\u00f6rjning, men utan l\u00f6nsamhet blir det inte riktigt p\u00e5 allvar.<\/p>\n
Tyv\u00e4rr sitter en uppfattning djupt rotad bland skogs\u00e4gare att ekodling och annat \u00e4dell\u00f6v inte \u00e4r l\u00f6nsamt. Statliga bidrag till \u00e4dell\u00f6v bef\u00e4ster denna uppfattning. Jag ska i detta inl\u00e4gg f\u00f6rs\u00f6ka belysa sambanden f\u00f6r l\u00f6nsam respektive ol\u00f6nsam ekodling och anv\u00e4nder en f\u00f6renklad kalkylmodell d\u00e4r nuv\u00e4rdet av framtida int\u00e4kter ber\u00e4knas. Nuv\u00e4rdet minskas med anl\u00e4ggningskostnaden (markberedning, plantering, st\u00e4ngsling, gr\u00e4sbek\u00e4mpning, r\u00f6jning, tidiga gallringar) och ger netto-nuv\u00e4rdet som i s\u00e4msta fall \u00e4r negativt. En f\u00f6rklaring av begreppet nuv\u00e4rde hittar du h\u00e4r<\/a>. Kalkyler \u00e4r alltid vanskliga, speciellt n\u00e4r det g\u00e4ller s\u00e5 l\u00e5nga tidsf\u00f6rlopp som i skogsbruk. Vad \u00e4r grantimmer v\u00e4rt om 55 \u00e5r? Kommer de h\u00f6ga priserna p\u00e5 ek att g\u00e4lla \u00e4ven om 120 \u00e5r? Hur p\u00e5verkar stormar, skadeinsekter och sjukdomsangrepp? Jag ska inte f\u00f6rs\u00f6ka spekulera i n\u00e5got s\u00e5dant. Kalkylerna h\u00e4r \u00e4r gjorda med grovt antagna kostnader och priser i dagens niv\u00e5er. Syftet \u00e4r inte att ge exakta l\u00f6nsamhetssiffror utan att visa samband; vilka faktorer \u00e4r viktiga f\u00f6r l\u00f6nsamhet.<\/p>\n Vi b\u00f6rjar med att studera fallet plantageskogsbruk, \u00e4ven kallat trakthyggesbruk. Kalkylarket (Google spreadsheet) h\u00e4r nedanf\u00f6r sk\u00f6ter ber\u00e4kningarna. Om siffrorna \u00e4ndrar sig av sig sj\u00e4lv, s\u00e5 \u00e4r det n\u00e5gon annan som r\u00e5kar knappa in siffror samtidigt. Kalkylarket ligger centralt p\u00e5 en Google-server och delas av alla. (Det\u00a0g\u00e5r att ladda hem ett eget exemplar i Excel-format.)<\/p>\n Mata in siffror f\u00f6r vanlig granodling, anl\u00e4ggningskostn = 17 000, omloppstid = 55, nettoint\u00e4kt vid gallring\/slutavverkning = 220 000. Netto-nuv\u00e4rdet, som ber\u00e4knas \u00f6ver 2 omloppstider blir ca 76 000. Allt r\u00e4knat p\u00e5 ett ha. Bra l\u00f6nsamhet allts\u00e5. Viktiga faktorer f\u00f6r l\u00f6nsamheten \u00e4r den korta omloppstiden och en rimligt l\u00e5g anl\u00e4ggningskostnad. B\u00e5da dessa\u00a0f\u00f6rs\u00e4mras dramatiskt d\u00e5 det g\u00e4ller ek. Mata nu in dessa siffror f\u00f6r ek: Anl\u00e4ggningskostn = 60 000, omloppstid = 120, nettoint\u00e4kt vid gallring\/slutavverkning = 600 000. Resultatet blir nedsl\u00e5ende, och om man dessutom \u00f6kar kalkylr\u00e4ntan till 3% s\u00e5 f\u00e5r vi den siffra jag refererade till i f\u00f6rra inl\u00e4gget: Netto-nuv\u00e4rde under minus 30 000<\/span><\/p>\n Tack och lov finns det andra s\u00e4tt att odla ek. T\u00e4nk bort markberedning och storskalig plantering. T\u00e4nk bort dyra h\u00e4gn, kostsam r\u00f6jning och gallring. Och till sist\u00a0t\u00e4nk ocks\u00e5 bort plantageskogsbruket. \u00a0Det \u00e4r sv\u00e5rt, det sitter v\u00e4l rotat att man ska plantera f\u00f6r att vara en duktig skogs\u00e4gare.\u00a0Men\u00a0plantageskogsbruk \u00e4r bara l\u00f6nsamt\u00a0f\u00f6r\u00a0snabbv\u00e4xande tr\u00e4dslag som gran bj\u00f6rk och poppel. F\u00f6r tr\u00e4dslag med l\u00e5nga omloppstider pyser med tiden l\u00f6nsamheten ut ur projektet.<\/p>\n Rulla ner sidan till n\u00e4sta kalkylmodell, s\u00e5 tittar vi p\u00e5 hur kontinuitetsfallet\u00a0kan se ut.<\/p>\n