![\"Fynd](\"http:\/\/blandskog.se\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/Fynd-i-hasselskogen-e1472224520545.jpg\")
<\/a>s\u00e5 lyckats komma fram d\u00e4r med 4-hjulingen.\u00a0\u00a0Det blev en sp\u00e4nnande och rolig uppt\u00e4ckt f\u00f6r en blandskogsodlare. Tack vare att granen kommit bara glest, s\u00e5 finns det gott om sj\u00e4lvs\u00e5dda ekstammar. Lagom stora, 5-15 cm, att v\u00e4lja huvudstammar och frigallra kronorna. Hittills \u00e4r det 16 exemplar som jag utn\u00e4mnt och markerat som huvudstammar. Men d\u00e4r finns fler.<\/p>\nH\u00e4r till v\u00e4nster syns en av de finaste.<\/p>\n
<\/p>\n
Bea’s plantering har resulterat i tre olika\u00a0skogstyper. P\u00e5 vissa st\u00e4llen ser det ut som en normal granplantering, p\u00e5 andra st\u00e4llen \u00e4r det glest med gran och det \u00e4r h\u00e4r jag hittar ekarna. Sedan finns det ett omr\u00e5de d\u00e4r ingen granplanta \u00f6verlevt. Ist\u00e4llet finns\u00a0d\u00e4r en hasselskog<\/strong>, t\u00e4tt med hasselbuskar som sl\u00e4cker ljuset p\u00e5 marken, n\u00e4stan som i en bokskog, se bilderna h\u00e4r nedan.<\/p>\n Jag har l\u00e4rt av prof J Bo Larsen, upphovsman till Naturn\u00e6r skovdrift<\/a>, att hasselskogen var en urtida skogstyp i Danmark (och d\u00e4rmed ocks\u00e5 i Sk\u00e5ne) F\u00f6r 8 till 10 tusen \u00e5r sedan t\u00e4cktes de b\u00f6rdiga markerna av hasselskogar. Se bild l\u00e4ngst ner p\u00e5 sidan.\u00a0Hasseln konkurrerade ut bj\u00f6rk och tall, pionj\u00e4rtr\u00e4den som var f\u00f6rst p\u00e5 plats efter senaste istiden. Efter hasseltiden kom lind och alm. Sedan ek och ask.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Nu vill jag g\u00e4rna ha tips och synpunkter p\u00e5 hur vi ska agera i hasselskogen: Gallra f\u00f6r att f\u00e5 ig\u00e5ng sj\u00e4lvs\u00e5dd av ek, g\u00f6ra ingenting, eller? Avvakta lind och alm enligt naturens g\u00e5ng?<\/p>\n Denna plantering var inte den enda d\u00e4r m\u00e5nga granplantor gick ut. Det var snarare regel \u00e4n undantag under 80- och 90-tal att m\u00e5nga plantor dukade under f\u00f6r torka, gr\u00e4sv\u00e4xt och snytbagge. Skillnaden denna g\u00e5ng var att det inte uppt\u00e4cktes av Skogsv\u00e5rdsstyrelsen, antagligen f\u00f6r att arealen var s\u00e5 liten. I de andra planteringarna som tog sig d\u00e5ligt gjordes kompletteringsplantering efter myndighetens \u00e5l\u00e4ggande. Fr\u00e5n 1999 b\u00f6rjade vi markbereda och plantorna klarade sig b\u00e4ttre. <\/p>\n <\/p>\n Reflektion 1: Bea’s plantering liknar de omst\u00e4llningar jag g\u00f6r nu med att plantera glest. F\u00f6rsta g\u00e5ngen 2006 med 1500 plantor\/ha och andra g\u00e5ngen 2012 med 1000 plantor\/ha. Med sin \u00e5lder p\u00e5 27 \u00e5r \u00e4r detta lite av en tidig facit f\u00f6r de andra planteringarna. Och det b\u00e5dar ju gott med tanke p\u00e5 m\u00e4ngden sj\u00e4lvplanterad ek och med tanke p\u00e5 att sk\u00f6tsel med lite lagom r\u00f6jning av hassel hade gjort resultatet \u00e4nnu b\u00e4ttre.<\/p>\n Reflektion 2: Undrar hur m\u00e5nga skogs\u00e4gare som liksom jag inte har en aning om vad som finns ute i skogen och\u00a0vilka sp\u00e4nnande uppt\u00e4kter\u00a0\u00a0man kan g\u00f6ra.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a>–<\/p>\n