När vi startade “Utbildning i hyggesfritt skogsbruk i Glimåkra” hösten 2012, så trodde de flesta av oss att hyggesfritt var synonymt med blädning. Så småningom lärde vi mer om flera olika skötselsystem genom de kunniga lärare som kom hit och undervisade både i lektionssal och ute i skogen. Mest uppskattad var Professor J Bo Larsen från Köpenhamn. Han vann respekt genom sin stora erfarenhet och sin ödmjuka inställning till ämnet skogsbruk. “Vi mangler kunskap om mange naturlige processer i skoven” och (min favorit) “Man må prøve mange forskellige ting”. Förutom professor vid Köpenhamns Universitet är han styrelseordförande i en internationell forskningsorganisation som heter European Forest Institute
Med hjälp av bilder från hans presentation och egna foton ska jag försöka beskriva den danska modellen för Naturnära Skogsbruk, som sedan 2005 införs i de statsägda skogarna i Danmark. J Bo Larsen är huvudarkitekt till denna skötselmodell som bygger på olika tyska naturnära modeller och erfarenheter därifrån. Vid naturnära skogsbruk utnyttjar man naturliga processer för att kunna minska på eget jobb: Föryngring, kvalitetsdaning, röjning, annat samspel i naturen. Avsikten är att de lägre kostnaderna och högre virkeskvalitet mer än väl ska uppväga lägre volymproduktion och därmed ge skogsägaren högre nettoinkomst.
Föryngring. I lövskog är det naturliga händelseförloppet att ett jätteträd faller för åldersstrecket eller för en storm. Det uppstår en lucka, där föryngringen kommer igång antingen är det underväxten som nu får ökad fart eller, efter mörkret under en bok, gror fröer till nya plantor. Jag gav mig ut för att kontrollera om samma förlopp även gäller i blandskog med gran.
Här i avd 1 föll en jättegran (dia över 80 cm) i adventstormen 2011. I luckan kommer gran, björk, tall, ek och bok. Lite ojämnt fördelat är det; i mitten av bilden är det mest gräs och lite björk. Troligen har luckan blivit lite för stor. Granplantorna synes mig ha kommit lika långt som de vi planterade våren 2012 på ett hygge i en annan del av skogen. Ekplantor är det gott om, jag har satt en nätbur som skyddar 2 av dem.
För att efterlikna naturen tillämpar man i Naturnära Skogsbruk så kallad måldiameterhuggning. Det innebär att man avverkar de träd som uppnått sin måldiameter, olika för olika trädslag. Exempelvis: Bok 70 cm, ek 80 cm, sykomorlönn 70 cm, gran 45 cm. (Siffror från Lübeck). Granen i bilden borde inte fallit för storm utan avverkats långt tidigare. Varför det blev så här ska jag berätta och förklara vid ett annat tillfälle.
I barrskogsbältet är det naturliga förloppet annorlunda. Bilden är från British Columbia i Canada och visar utbredningen av skogsbränder under 1900-talet. Av detta har vi tack och lov inga erfarenheter i vår skog. Men förhållandet gäller ju boreala breddgrader, och visar att kanske kalhyggesbruk där är en “naturnära brukningsform”, speciellt om man sparar frötallar och utför hyggesbränning efter avverkningen. Om jag förstått rätt, så var det med den metoden kalhyggesbrukets upphovsman, Joel Wretlind, läs här eller här, fick så goda resultat.
Kvalitetsdaning. Trängsel, skärm, stamskugga … Detta är processer där jag begriper ingenting!. På ett seminarium om ädellöv i Hässleholm föreläste den välkände ädellövsexperten Espen Möller Madsen och sa: “Glöm det där med trängseleffekten (i bokföryngring). Gå hem och riv ut de sidorna ur era gamla läroböcker!” Som sagt, jag begriper ingenting, men jag kan lätt hitta exempel på att naturen fixar det. Den här eken har aldrig stamskvistats, den har av naturen fått lagom snälla grannar: lind och avenbok. Och den har genomgått en naturlig kvistrensning.
Röjning. Kan man slippa denna dyra och ofta försummade åtgärd vid Naturnära Skogsbruk? Några hävdar det. J Bo Larsen är inte bland dem. Men behovet minskar säger han. Ännu ett område där jag vill lära mer. Tills vidare fortsätter jag röja, fortsätter att anlita en skicklig skogentreprenör, tillika jägare. Han röjer både för skogen och för viltet, det blir väldigt bra.
Annat samspel i naturen kan hjälpa skogsägaren att minska sina kostnader. Det gäller rotrötan, där blandskog kan minska smittspridningen från rot till rot. Det gäller granbarkborren där blandskog kan gynna myrbaggen, granbarkborrens naturlige fiende och där doften av björk kan få den svärmande borren att flyga vidare till grannens granbestånd. Inom området samspel kan finnas mycket som vi inte känner till. “Vi mangler kunskap om mange naturlige processer i skoven”. Vad är det som gör samspelet mellan ask och al så gynnsamt? Varför fungerar ek – hassel – avenbok så bra tillsammans? Studera, lär, prøve!
Varför Naturnära Skogsbruk?
Vi förknippar Danmark med bokskogar, men precis som i Skåne har boken trängts tillbaka av planterad gran med “renavdrift”, dvs trakthyggesbruk. Som skäl att lägga om skogsbruket till blandskogar med naturnära skötsel framhåller J Bo Larsen: Stormfällning, klimatförändringen, bristande variation/mångfald, insektsangrepp och till följd av de ökande problemen, bristande ekonomi.
Flygfotot visar en försöksplantering på Lindet Statsskovdistrikt i Gram mitt på Jylland. Fotot togs direkt efter stormen i nov 1999 och visar skillnaden i stormfasthet mellan några olika trädslag. Bok, ek och lärk har klarat sig bäst medan de vintergröna barrträden generellt har stora skador. Undantag från detta är cypress och douglasgran. (Grand fir = grandisgran även kallad kustgran, norway spruce = vanlig rödgran, mountain pine = bergtall )
Granens naturliga utbredning, det boreala skogsområdet, markerat i grönt i bilden, följer ganska exakt den röda linjen, som anger isotermlinjen för minus 2 grader medeltemperatur i januari. Vad kommer att hända med granen, när medeltemperaturen för januari ökar? Om medeltemperaturen i januari ökar 2 grader, så hamnar isotermen -2 mittemellan den röda och den blå linjen.
Skovudviklingstyper i Danmark
Som ett hjälpmedel i övergången till Naturnära Skogsbruk har man utvecklat en katalog över 19 olika “skovudviklingstyper” i Danmark. Beroende på markförhållanden och utgångsläge kan man välja en av de 19 typerna som målbild för övergången. Den kompletta listan med beskrivning på danska hittar du här. Liten ordlista: Bøg = bok, ær = sykomorlönn, spidsløn = skogslönn, skovfyr = tall, rødel = al (klibbal), nåletræ = barrträd.
Några typer från katalogen som kan vara intressanta för oss här i Göinge i gamla Øst-danmark:
Bøg Skovudviklingstype 11. Man ändrar skötseln av bokskog och inför mer skiktade bestånd med måldiameterhuggning och föryngring i luckorna. Trädartsfördelning: Bok 70-80%, ek, ask, lönn och fågelbär 20-30%, barrträd max 10%. Detta stämmer bra med vår gamla bokbacke, avd 7. Här finns inblandning med ek och lönn och det vill jag fortsätta med. Den där föryngringen med en tät matta med bokplantor som man läst om verkar inte vilja infinna sig. Jag slutar gallra generellt för skärmställning och föryngring och inför istället måldimeterhuggning, 70 cm, kombinerat med individskötsel av ekhuvdstammar med lönn som underväxt. Det dröjer uppåt 10 år innan bokarna nått måldiameter; under tiden har förhoppningsvis priset på boktimmer hämtat sig.
Ask og rødel Skovudviklingstype 31. Ask 40-70%, al 20-40%, björk, ek, lind, avenbok, lönn mm 20%. Denna skogstyp är avsedd för goda men mycket fuktiga jordar. 8,4 % av vår skogsmark är fuktskog och kärr. Räknar man in alla små fuktiga hålor som ligger insprängda i avdelningar med annan klassning, så kommer andelen säkert att överstiga 10%. Mer kommer det att bli med klimatförändring och igenväxande diken. En liten föraning om detta fick vi se i vintras: Stillastående vatten på ställen där man inte sett sådant förut. Tänk vad viktigt då att kunna producera kvalitetsvirke på dessa marker! Genast när det kommer ask som är motståndskraftig mot toppskottssjukan, ska jag börja plantera. I avvaktan på detta ska jag göra vägar i kanterna av fuktmarkerna och börja gallra och bättra på kvaliteten på den björk, al och gran som finns där. Dessa marker är helt klart försummade på vår fastighet.
Bøg med douglasgran og lærk Skovudviklingstype 13. Bok 40-60%, sykomorlönn (tysklönn) 20%, douglasgran, lärk och rödgran 20-40%, ek, skogslönn, björk, rönn mm ca 10%. Denna skogstyp känns väldigt avlägsen för oss. Vi har ganska lite bok, ingen douglasgran, ingen sykomorlönn och ingen lärk. Jag har provat plantera lite douglas för 1 år sedan, övriga återstår att pröva.
I ett kommande inlägg ska jag berätta hur vi ska tillämpa naturnära skogsbruk i kombination med ekodling: Flakullamodellen + Naturnær skovdrift = Bosarpsmodellen I kommande inlägg ska jag också berätta om den pågående omställningen, till exempel att avenbok, ek och blåsippor flyttar in i en avdelning med rotrötesjuk gran. Så stanna kvar.
