Ekodling 4: Ekfrämjandets exkursion sept 2015

Här är några få bilder och kommentarer från exkursionen. Komplett referat kommer säkert som brukligt i Ekbladet, föreningens tidning. Bli medlem, så får du den!
samling runt stadekologen

Här har hela gänget av ekfrämjare samlats runt stadsekologen i Linköping. Längst till vänster i bilden syns Cecilia Rooth, legendarisk ekodlare från Flakulla och styrelseledamot, längst till höger vid anteckningsblocket Lars Dahlén, föreningens sekreterare. Stadekologen, tyvärr har jag glömt hans namn, visar och berättar om naturreservatet Tinnerö eklandskap. Ett mycket fint, varierande och intressant naturreservat som sträcker sig nästan in i Linköpings centrum. Trevligt utflyktsmål för både Linköpingsbor och besökare.

Den här eken är frånstadsekologen slutet av 1500-talet, den har vuxit extremt långsamt.

DSC_0461

Landskapet vårdas och bibehålls med hjälp av betesdjur.

 

 

 

 

 

 

 

 

DSC_0445

På Baroneriet Adelswärds marker med 19 000 ha skog utanför Åtvidaberg finns ett område med ekar som planterades kring 1930 för att bli virke i det framgångsrika möbelsnickeriet, som den dåvarande baronen drev. Ägarens fråga till den samlade ek-expertisen var: Borde vi slutavverka hela beståndet? En del av ekarna hade nämligen dött efter angrepp av ekvecklare och frostfjäril. På bilden har Henrik Skibsted Jakobsen, inköpare på Junkers i Danmark, greppat mikrofonen för att förklara hur fel det vore att hugga ner ekarna. Det är nu värdetillväxten startar på allvar. Även om ekarna hittills sköts felaktigt, så kommer en framtida fortsatt växt under 40-50 år att skapa värdefullt virke. Även virket från döda ekar har ett nästan lika högt värde som om de avverkas friska.

Min egen kommentar har jag kommit på nu i efterhand:   För en ekodlare är ord som “Bestånd” och “Slutavverkning” inte relevanta. Ekar ska skötas som individer, inte som bestånd. En ek tas ner när den är mogen eller då den på grund av ålder/sjukdom har avstannat i växt eller då den tränger en annan mer värdefull individ.

Den dåliga skötseln av ekarna och frågan om slutavverkning visade vilken låg kunskapsnivå Baroneriet och många andra skogsförvaltare har om ekodling.

Skriv ut

Kommentarer är stängda