Bosarpsmodellen är många olika sätt att sköta skog enligt devisen ”Man må prøve mange forskellige ting” Modellen utvecklas också och förändras efterhand som jag lär av misstag, framgångar och av kunniga skogsmänniskor.
Building Block System kallade vi det på Alfa Laval. Ett system för att kombinera standard-komponenter och standard byggblock och därmed möjliggöra otaliga produktvarianter för att passa olika kunders önskemål. Många produkter har miljontals varianter, allt för att passa krävande kunder med olika tillämpningar och lokala marknadskrav.
Jag menar att skogsbruket behöver utvecklas i samma riktning som verkstadsindustrin. Bort från massproduktion, tänk kundvärde och kvalitet, inte bara maximal volym, producera fler olika produkter med högre värde och med högre kunskap. Att tänka i byggblock ger, åtminstone för mig, inspiration till många olika sätt att odla skog: I varje avdelning, kombinera byggblock i form av trädval och skötselmetod i följande tre grupper:
- Volymproduktion; standardtimmer, massaved och bränsle
- Värdeproduktion; timmer till möbler och inredning
- Naturvård; gynna rödlistade arter, mångfald och motståndskraft
Gran och björk är självklara val för volymproduktion; komplettera med asp, en del tall på torra backar och al på fuktmark. Ek är huvudalternativet för värdeproduktion, men för att sprida riskerna och öka mångfalden behövs några fler alternativ: Lönn, fågelbär, bok och douglasgran. Ask hoppas jag kommer tillbaks med gener som klarar askskottsjukan. I gruppen Naturvård är listan på möjligheter lång: Hamla lind och andra träd, lämna orörd remsa mot vattendrag, gynna sälg och rönn, sätt upp fågelholkar, lämna evighetsträd, låt hasselbuskarna vara kvar, skapa död ved, skapa viltbete, mm. Åtgärderna gynnar inte bara naturvården utan hjälper produktionsträden direkt eller indirekt.
Denna bild får representera blandskogstypen vi har i avd 1. Den står också som förebild för de flesta omställningsprojekten. Volymproduktion: Gran, björk, asp och tall. Värdeproduktion: Ek och möjligen någon bok. Naturvård: Ringbarka bok och asp för att skapa död ved. Rönn och hassel. Orörd remsa mot ån. Några ekar och granar lämnas som evighetsträd. Skötselmetod: Kombinera danska Naturnær skovdrift med Flakullametoden från Blekinge, dvs måldiameterhuggning och individskötsel av 30-40 huvudstammar av ek i olika åldrar. Själföryngringen med gran, ek och tall är riklig. Behöver ek och tall skyddas mot viltbete? Det nytillskott som behövs är väldigt litet. Ca 3 nya huvudstammar av ek på en 10-årsperiod och per ha.
Bilden visar en fin liten ek bland smågranarna, ca 2 meter hög, nästan helt utom fara för att skadas av viltet. Det är ett av flera exempel på hur naturen kan hjälpa till i skogsbruket. På samma sätt göms flera fina ekar i hasselsnåren, osynliga för rådjur och älg. Gran och hassel är mina bästa kompanjoner i ett naturnära ekskogsbruk.
Både trädval och skötselmetoder ska vara välbeprövade och jag måste ha tillräcklig kunskap för ny skötselmetod eller trädslag. På så sätt blir skogsbruket också ett ständigt lärande. Exempel: Sykomorlönn verkar lockande att odla eftersom virket har högt värde. Vår egen skogslönn trivs på våra marker, men är svår, blir sällan riktigt fin utan klykar sig. Kommer sykomorlönn att trivas i vår skog och hur ska den skötas? Jag behöver lära en hel del om både skötsel och likheter/skillnader mellan de båda arterna innan något planteringsprojekt påbörjas. Ett annat exempel gäller skötselmetoden NaturKultur. Jag ska lära mig mer om detta, det har jag lovat både mig själv och metodens upphovsman, prof em. Mats Hagner. Läroboken finns att läsa på nätet: klicka här.
Avverka lite varje år. Avtala med en duktig skördarförare om att komma varje år när hen ändå har vägarna förbi och kan avstå från att debitera flyttkostnad. Jag hinner planera, slipper betala mellanhänder och efter avverkningen klarar vi att köra ut virket själv med traktor och skogsvagn.
Permanenta stickvägar. Det har jag lärt från studierna om hyggesfritt skogsbruk. Jag behöver stickvägar där jag kan komma fram med traktor och skogsvagn. Skördaren ska också hålla till på stickvägen och dra fram virket dit. Lite smalare stickvägar än för skotare, men någorlunda plant för att ta sig fram med traktorekipaget. Det är inte så lätt att ordna i vår steniga Göingeskog. Stor grävmaskin klarar stenarna, men då blir det en bred väg för att den ska komma fram. En mindre maskin, en 9-tonnare, har visat sig vara lagom. Den klarar inte allt, men det mesta och den maskinförare jag anlitar kör själv med traktor i skogen. Han vet vilka stenar som måste bort och vilka som kan lämnas kvar.
Plantering är tillåtet och ibland nödvändigt. Det verkar finnas en misuppfattning att hyggesfritt innebär att man inte ska, inte får plantera. Det är så klart fel. Plantering kan behövas både vid omställning till åldersskiktad skog, när självföryngringen är svag och vid introduktion av ett nytt trädslag.
Ta det försiktigt med omställning av områden med planterad gran. För mig känns det fel och omoraliskt att hugga sönder skogen eller på annat sätt skada den investering som tidigare generation skogsägare skapat. Jag blir konfunderad när jag läser om nyligen gjorda försök inom ramen för forskningsprogrammet “Future Forests”, där man gallrade ut 60% av volymen för “Omföring från enskiktad till flerskiktad granskog”. Om det är rätt metod för omställning, så får det vara för min del. Då fortsätter vi sköta de flesta granplanteringarna med konventionella gallringar. Under tiden avvaktar jag spänt hur det går med mitt försök med granplanteringen i Ängavångabacken, som du kan läsa om, klicka här. Både ek- och granplantor har hittills tagit sig fint.
Blandat både i ålder och trädslag
I skogstypen gran/ek siktar jag på maximalt 30-40 huvudstammar i alla åldersklasser 0-120 år per ha.
Med 36 ekhuvudstammar per ha, jämnt fördelade i olika åldersklasser, har deras kromor ett ytbehov markerat i gröna cirklar i denna bild. Det är ungefär en tredjedel av arealen. På resterande 2/3 av ytan växer gran, tall och någon ek som inte klassats som huvudstam, i viss omfattning även annat ädellöv, exempelvis skogslönn. För bibehållen kontinuitet behövs på en 10-årsperiod bara 3 nya huvstammar av ek samtidigt som de 3 äldsta faller för motorsågen.
Skogen ska vara lönsam, lättskött och ljuvlig
Blandskog av ek och gran enligt Flakullamodellen är lönsam. Det har beräkningar i en rapport från SLU visat: klicka här. Ett annat sätt att räkna är följande överslagsberäkning: Antag att 2 av de 3 huvudstammarna som tas ner på en 10-årsperiod är fina “Ståål-ekar”, dvs har 3 m3 virke av högsta kvalitet x 5 500 kr. Bruttointäkten per år blir 2 x 3 x 5 500 / 10 = 3 300 kr per år. Skogen på övriga 2/3 av arealen, gran, tall och ek av sämre kvalitet täcker med marginal kostnaderna för ekskötsel och avverkning. Så netto-intäkten per ha blir över 3 000 kr / år. Jämför med konventionell granodling som ger under 2 000 kr per ha och år. (Statistik från Södra-medlemmarnas skogar (sidan 17), säger 1300 kr per ha och år. Lund’s stifts skogar (sidan 9), det är 9 200 ha skog på många små fastigheter i Skåne och Blekinge. Där har man ett netto på 1700 kr per ha och år.
Lättskött och rationellt: Annorlunda men inte svårt! Ganska många egna timmar men inte med motorsåg eller röjsåg. För skogstypen gran, ek, måldiameterhuggning består skötseln av 3 delar:
- Måldiameterhuggning av mogna träd, gran 40 cm, björk 35 cm, bok ca 25 cm (brännved) eller 70 cm (kvalitetstimmer), ek 80 cm. Gran och klenare löv tas med skördare, eken manuellt. I båda fallen av kunniga skogsentreprenörer.
- Individskötsel av ek: Leta upp nya kandidater till huvudstammar. Om det behövs, skydda mot viltbete. Välj huvudstammar slutgiltigt när de är ca 5 cm. Det räcker med ca 3 nya per ha och 10 år. Markera dem tydligt med målarfärg, stamkvista. Skördaren som passerar området vart 4:e år ser till att alla huvudstammar har fri krona 4 år framåt.
- Bland naturvårdsåtgärderna ligger att tala om för skördarföraren att lövträd, rönn, bok, ek, mm som kommer upp under huvudstammarna ska inte tas bort helt utan hamlas när de riskerar växa upp i ekens krona. På så sätt skapas idivider där några kan tillåtas bli mycket gamla (och ihåliga).
Nägra ljuvliga skogstyper i Bosarp
Jämför med skovudvicklingstyper i Danmark, klicka här.
- Gran och ek med inslag av andra lövträd och tall. Den vanligaste skogstypen är fortfarande granplanteringar med någon enstaka ek främst i utkanterna Våra projekt för omställning handlar om att öka andelen ädellöv på bekostnad av gran och björk.
- Bok med inslag av ek och lönn. Jag tänker då på vår bokbacke, avd 7, som domineras av bok men där finns också några grupper av fina ekar och lönnar. Skötsel enligt modellen, måldiameterhuggning av bok. När de grövsta stammarna når 70 cm, om ca 10 år, så har kanske priset vänt uppåt igen. Skydda ekplantor så att vi får en ny grupp med 3-4 ekar. Omställning för en ny bokbacke pågår, läs här.
- Fuktmark med al, glasbjörk, gran och någon enstaka tall och ek. Vi har mycket fuktmark och mer kommer det att bli med klimatomställning och diken som växer igen. Om asken kan utveckla resistens mot toppskottssjukan har den sin givna plats här, i kanterna utanför kärret. Tänk om man kunde lära sig att sköta denna typ av skog och producera kvalitetstimmer här? Alla fuktmarker ska inte göras till NO (Naturvård orört). Det strider mot den historiska skötseln av kärren i Göinge.
- Avenbok med ek och lind. Här trivs rådjuren och inga ekplantor undkommer om de inte skyddas. Men denna skogstyp kan ha en stor andel ek. Avenbok och lind är snälla grannar som hjälper till med stamkvistning och bara långsamt växer in i ekens krona.
Jag kommer att göra försök med Douglasgran och Sykomorlönn. Båda under rubriken värdeproduktion. Det blir nya skogstyper i framtiden.
Avslutar med några foton från olika skogstyper:
Bokbacken
Fuktskog
Avenbok med ek.
E