Erik Ståål hade alltid lönsamheten i fokus i sina ekodlingsråd. Det gör att hans forskningsrön är extra värdefulla. Andra må studera ekodling ur akademisk synpunkt, för ökad biologisk mångfald eller som förr i tiden som krigsmaterielförsörjning, men utan lönsamhet blir det inte riktigt på allvar.
Tyvärr sitter en uppfattning djupt rotad bland skogsägare att ekodling och annat ädellöv inte är lönsamt. Statliga bidrag till ädellöv befäster denna uppfattning. Jag ska i detta inlägg försöka belysa sambanden för lönsam respektive olönsam ekodling och använder en förenklad kalkylmodell där nuvärdet av framtida intäkter beräknas. Nuvärdet minskas med anläggningskostnaden (markberedning, plantering, stängsling, gräsbekämpning, röjning, tidiga gallringar) och ger netto-nuvärdet som i sämsta fall är negativt. En förklaring av begreppet nuvärde hittar du här. Kalkyler är alltid vanskliga, speciellt när det gäller så långa tidsförlopp som i skogsbruk. Vad är grantimmer värt om 55 år? Kommer de höga priserna på ek att gälla även om 120 år? Hur påverkar stormar, skadeinsekter och sjukdomsangrepp? Jag ska inte försöka spekulera i något sådant. Kalkylerna här är gjorda med grovt antagna kostnader och priser i dagens nivåer. Syftet är inte att ge exakta lönsamhetssiffror utan att visa samband; vilka faktorer är viktiga för lönsamhet.
Vi börjar med att studera fallet plantageskogsbruk, även kallat trakthyggesbruk. Kalkylarket (Google spreadsheet) här nedanför sköter beräkningarna. Om siffrorna ändrar sig av sig själv, så är det någon annan som råkar knappa in siffror samtidigt. Kalkylarket ligger centralt på en Google-server och delas av alla. (Det går att ladda hem ett eget exemplar i Excel-format.)
Mata in siffror för vanlig granodling, anläggningskostn = 17 000, omloppstid = 55, nettointäkt vid gallring/slutavverkning = 220 000. Netto-nuvärdet, som beräknas över 2 omloppstider blir ca 76 000. Allt räknat på ett ha. Bra lönsamhet alltså. Viktiga faktorer för lönsamheten är den korta omloppstiden och en rimligt låg anläggningskostnad. Båda dessa försämras dramatiskt då det gäller ek. Mata nu in dessa siffror för ek: Anläggningskostn = 60 000, omloppstid = 120, nettointäkt vid gallring/slutavverkning = 600 000. Resultatet blir nedslående, och om man dessutom ökar kalkylräntan till 3% så får vi den siffra jag refererade till i förra inlägget: Netto-nuvärde under minus 30 000
Tack och lov finns det andra sätt att odla ek. Tänk bort markberedning och storskalig plantering. Tänk bort dyra hägn, kostsam röjning och gallring. Och till sist tänk också bort plantageskogsbruket. Det är svårt, det sitter väl rotat att man ska plantera för att vara en duktig skogsägare. Men plantageskogsbruk är bara lönsamt för snabbväxande trädslag som gran björk och poppel. För trädslag med långa omloppstider pyser med tiden lönsamheten ut ur projektet.
Rulla ner sidan till nästa kalkylmodell, så tittar vi på hur kontinuitetsfallet kan se ut.
En ekblandskog i fullständig kontinuitet kännetecknas av att lika många nya huvudstammar tillkommer som antalet mogna ekar som faller för motorsågen. Med ett ganska lågt antal huvudstammar i varje åldersgrupp blir det aldrig ett rent ekbestånd utan blandningen med andra trädslag bibehålls. 3 huvudstammar i varje 10-årsintervall gör att ekhuvudstammarna upptar ca 1/3 av ytan. På resten av ytan och under de äldsta huvudstammarna växer det som kommer naturligt och som bara till dels styrts av markägaren: Hassel, bok, avenbok, gran, tall, lönn, sämre ek, osv. Här produceras mest bränsleved, i viss mån massaved och någon gång timmerkvalitet. Överskottet blir blygsamt, men räcker till att finansiera skötseln av ekarna, skydda småplantor och stamkvista. Viktigt är också att här produceras biologisk mångfald, motståndskraft och nya ekplantor. Nyligen gjord forskning bekräftar att eken självföryngras bra i brukad blandskog.
Siffrorna som ska in i kalkylmodellen här nedanför är: Skydd & skötsel 0 kr, tid till första avverkn huvudstammar 0 år, intäkt per 10-årsperiod, 30 000. Den sista siffran är låg för 3 fullmogna ekhuvudstammar, men jag vill hellre hålla kakylen i underkant än i överkant. Resultatet blir ändå överväldigande med ett nuvärde på 130 000 per ha! Beräkningen av nuvärde bekräftar ett annat sätt att räkna, en kassaflödesanalys som gjordes i ett SLU-examensarbete, som du hittar här. Fler studier i änmet skulle behövas, t.ex. att SLU gör en uppföljning och fördjupning av examensarbetet. Man borde studera både skötselmetoder och lönsamhet i kontinuitesfallet. Krydda gärna med lite teori kring eken som både pionjär- och sekundärträd och som samspelare med andra arter.
Tyvärr har jag inte någon sådan ekblandskog i fullständig kontinuitet. Eftersom det fordras uppåt 80 års skötsel med frihuggning och stamkvistning, så finns det nog inte någon annan stans heller. Även på Erik Stååls fastighet Flakulla så återstår något eller några decennier till första avverkning huvudstammar. Men enligt kalkylen så kan man gott vänta, även vid 40-50 års väntetid ger kalkylen ungefär samma lönsamhet som gran-kalkylen ovan. Ängen eller beteshagen som stått och vuxit igen under 40-50 år är värdefullare än de flesta tror. Här finns ekhuvudstammar i olika storlekar att gallra fram. Erik Ståål varnade redan på 1980-talet för skogsbolagens standardråd: “Hugg ner och plantera gran”. Det är ofta bättre ekonomi att ta hand om och utveckla det som kommit naturligt än att börja om på ny kula.
Men om man verkligen vill starta från noll och skapa en ekblandskog i fullständig kontinuitet? På vår fastighet finns en åkerlycka på 1 ha som börjat växa igen sedan ca 5 år, eftersom arrendatorn slutat ta vall eller släppa betesdjuren där, se bilderna här nedanför. Jag funderar på att sköta området enligt principen minimala insatser, minimala kostnader: Skydda de ekplantor som redan kommit naturligt, möjligtvis plantera någon enstaka ek. Siffrorna som ska in i kalkylen blir: 600 kr kostnad per 10-årsintervall de första 30 åren (sedan har björk och asp vuxit så att uttag av massaved blir möjlig för finansiering av kostnaderna). Tid till första avverkn huvudstammar 120 år, intäkt per 10-årsperiod, 30 000. Resultatet blir ett nuvärde på bara ca 8 000, men det är bättre än plantage-alternativet för ek. Sämre lönsamhet än gran, i varje fall de första 55 åren, men på lång sikt blir lönsamheten bättre och bättre.
På andra sidan Bosarpsån ligger åkerlyckan som börjat växa igen. Lyckan är en långsmal remsa på 1 ha. I södra änden i halvskuggan har aspen redan etablerat sig rejält.
Åkern kallas “Nybrydet”. Troligen bröts här ny åker någon gång kring förra sekelskiftet.
Längre norrut, en bit in från ån och dess kantzon av buskar och träd, finns björk, 3 st ekplantor, tall och lite granplantor. Till höger, på östra åsidan ligger avd 1, blandskog med gran, ek och tall
Förfärligt och omoraliskt att låta “Nybrydet” omvandlas från åkermark till skog? Ja, kanske, men på sikt blir det så att en lönsam blandskog har ersatt en olönsam produktion av mjölk och nötkött. Det blir samtidigt ett trevligt strövområde långs åkanten.
Fotnot om nuvärde. Definitionen är det beräknade värdet av en investerings framtida kassaflöde, diskonterat med hänsyn till en given kalkylräntesats. Enklelt? Nja. Det är enklare att beskriva det som omvändningen av ränta på ränta: Sätt in nuvärdet på en bankbok med kalkylräntesatsen. Då blir det så småningom med ränta på ränta lika med den framtida intäkten. 13 533 växer med 2% ränta på 100 år till 100 000. Nuvärdet av 100 000 om 100 år är 13 533 med 2% kalkylränta. Läs mer på Wikipedia.