Uppföljning av detta exempel finns, Klicka här! för att komma längst ner på sidan.
Om man vill ställa om någon del av sin skog till hyggesfritt eller blandskog, men inte har skiktad skog utan bara har planteringar med gran, hur gör man? 2003 ställde jag den frågan till jägmästare Ingvar Svensson, som jag då träffade för första och tyvärr sista gången. Det hade anordnats en visning av skogen på fastigheten som gränsar till vår och där Ingvar Svensson bedrivit blädningsbruk under 50 år. Hans svar var kort: “Det gör man inte”. Även om han ansåg att hyggesfritt med blädning var bättre både för skogsägare och skog, så ville han inte råda till omställning av planterad skog. (Du kan läsa om blädningsskogen i Romperöd i en trevlig sammanfattning som du hittar: Klicka här)
Jag har senare ställt frågan fler gånger till olika experter på hyggesfritt och fått lite olika svar. Dock aldrig något enkelt svar och det är bra. Det är nämligen svårt om man vill bibehålla ekonomin. I trakthyggesbruket ligger alla kostnader tidigt: Markberedning, plantering, röjning. Sedan ska dessa kostnader återbetalas med ränta i de kommande avverkningarna. Det vore dålig ekonomi att inte fullfölja och få tillbaks avkastningen på den investering som gjorts. Därför kommer vi att gallra försiktigt i granplanteringarna, undvika luckhuggning, ta omställningen på lång sikt och lära mer under tiden.
Men det finns några fall där omställningen är enklare. Om du är intresserad av att prova, så titta efter det här: Tall på bra mark. Under tall hittar jag nästan alltid ek och annat ädellöv, som kan gynnas. Se exempelvis bilden här till höger. Första generationen gran på gammal skogsbetesmark. De sista skogsbetena planterades 1940-50-tal hos oss. Här finns fortfarande en hel del mångfald mellan granarna: Hassel, bok, rönn, ek osv. När första generationen slutavverkats och återplanterats med gran, så har mångfalden blivit mindre. På och kring fuktig mark finns blandskogens fristad med al, björk, gran, tall och ek. Svårt att bruka dock. I lagom stora stormluckor frodas självföryngring av gran, tall och ek. Här finns grunden för en skiktad blandskog. Igenväxande inäga. Bilder med exempel: klicka här
I kommande inlägg ska jag beskriva några aktiviteter vi har startat: Plockhuggning i äldre luckig skog. Gallra fram ädellöv under tall. Plantering av bok under skärm av gran.
Först handlar det om Plantering för blandskog:
Planteringen på bilderna visar ett “Gudrunhygge”. Skogen blåste ner 2005, vindfällena togs om hand 2006. Hygget markbereddes och planterades med endast 1500 granplantor per ha hösten 2006. Det kom mycket självsådd björk samtidigt som granplantorna tog sig bra. 7 år senare röjdes björk så att antalet gran och björk är ungefär detsamma. Självsådd tall och ek gynnades, det finns ca 30 av vardera per ha .
Bilderna är tagna en månad efter röjningen. Nu ska tall och ek skyddas mot viltbete, sedan får björkarna fortsätta att växa före granen och i olika grad bromsa granens tillväxt. Björken ska under 30-40 år gallras i flera steg och ge både massaved och timmer. Granarna blir skiktade av att bromsas eller frihuggas. Befintlig och ny ek och tall ska gynnas. Ekar som nått ca 5 cm diameter kan utses till huvudstammar. Nya unga ekplantor kommer efter hand, dels nu efter röjning, dels framöver efter gallring. Ekarna ska i det långa perspektivet också vara skiktade; ha olika ålder. Därför är det ingen brådska att få nya ekplantor. 5 – 10 nya huvudstammar per ha och 10-årsperiod räcker.
Om det inte kommer några ekplantor, så kan man plantera enligt Erik Stååls modell: Sätt grupper av plantor, 3-4 st i varje och med minst 8 meter mellan grupperna. Skydda varje grupp av ekar med en nätbur, en s.k Ståålbur.
Här har några ek- och tallplantor försetts med ett skydd en blå plastmanschett som kläms över toppen. Både färgen och de spetsiga spröten ska avskräcka älgen. Jag har köpt dem från Tyskland efter tips från en SLU-forskare. Forhoppningsvis får jag tid framåt våren att skydda ekarna med Ståålburar. Det känns säkrare, varar många år framåt och skyddar även mot råbockens fejning.
Denna metod att skapa blandskog beskrevs i en bilaga till Skogseko i dec 2014 av SLU-forskare som ska anlägga en försöksyta enligt detta förfaringssätt. Men tyvärr skrevs inget om tall och ek.
Modellen liknar ett gammalt och välbeprövat sätt att skydda granplanteringen mot frost. Det kallas Kronobergsmodellen och innebär att granplantorna får skydd under en skärm av björk. Detta i sin tur är att jobba på samma sätt som naturen, först björk, sedan gran.
En invändning jag förväntar mig är att granarna piskas sönder av björkarna. Vi får väl se, jag har läst i en SLU-rapport att sådana skador läker och även sett exempel i egen skog på att gran som växt under björk kommer igen när väl björken är borta.
Avslutar med en bild från i somras på en av de små ekplantorna. Hoppas den har klarat vintern.
Lägesrapport juli 2016
Efter röjningen har tillväxten tagit ordentlig fart. Granarna är på väg att växa ikapp björkarna och därför är det dags om 1-2 år med en ny röjning/gallring. Då ska vi göra stickvägar och gallra för kvalitet, bort med dålig björk och gran, gynna ek och tall.
Det finns även självsådd gran, se bilden. Det bidrar till spridningen i ålder och höjd och är därför positivt. Det finns ekar som nått en höjd på över 3 meter och inte behöver skyddas som den på bilden.