Vi har haft en del misslyckade eller uteblivna granplanteringar på vår fastighet. Jag har skrivit om ett exempel tidigare. Om det beror på slarviga skogsägare eller naturens motstånd vet jag inte. Jag minns särskilt en plantering 1992. Hela sommaren växte det gräs över de stackars små granplantorna och kvävde dem. Skogsstyrelsen var på hugget och krävde tilläggsplantering. Det tog sig så småningom men inte riktigt på hela hygget. I ena kanten gränsande till en blöt håla blev det björk, hassel, gran och ek. Där ska vi gallra fram ekhuvudstammar i vinter. En trevlig eftermiddag, trots älgflugor, med sprayflaska måttband och ek-appen i telefonen gav 17 nya huvudstammar på området som inkl blöthålan är knappt 0,5 ha. Nu blir det skördarförare Fredriks uppdrag att ge varje huvudstam rejält utrymme att växa. Det blir ett av flera gallringsuppdrag i vinter, varav en är en helt konventionell grangallring.
Som ett experiment tog jag med en dubbelek, se bilden. Det finns flera stora grova dubbelekar på andra ställen i beteshagen och skogen. De är oftast väldigt fina med helt kvistfria stammar på de sidor som vetter mot varandra. Men det är tveksamt om denna kan bli bra. Stället där den delar sig sitter nog väl högt, nästan en meter upp. Men det kan vara värt ett försök.
Det andra stället där vi ska gallra fram ek är på bara 0,3 ha och ligger som en remsa utanför det gamla stengärdet som en gång var gränsen mellan inägor och utmark. På ena sidan ligger lövplanteringen där hägnet mumera är nedtaget och på den andra sidan finns det “minihygge” vi gjorde i vintras och där vi planterat björk. Det passar därför väl in i omgivningen av löv- och blandskog. I södra änden nästan ingen gran, mycket hassel som alltid när man hittar ek. I norra delen nästan bara gran, där det är dags för en förstagallring. Det passar bra att gallra igenom stället nu i vinter då vi även ska ta en del av björkarna i lövplanteringen.
16 nya ekhuvudstammar blev det med diametrar från 5 till 25 cm.