Gruppfoto i samband med fikapausen vid Bosarpsån. Vi var 13 stycken, inkl fotografen, en bra blandning av skogsägare och experter, vilket gjorde att diskussionerna blev mycket intressanta och fyllda med kunskap.
Med “Ekspelet” ville jag berätta om två principer som jag försöker följa när det gäller ekodling:
- Full kontinuitet; eftersträva lika många ekar i alla åldersklasser mellan 0 och 120 år
- Inte maximalt antal ekar per ha utan stanna på ett lägre antal, 15-40 st, beroende på förutsättningarna
Här går vi genom äldre granskog, där stormar och plockhuggning skapat förutsättningar för självföryngring med gran, ek och tall. Förutom självsådda plantor sätter vi ett litet antal plantor av Douglasgran här, några blev planterade 2014. Efter fortsatt plockhuggning i vinter, ska fler plantor sättas till våren 2016.
Vi pratade en del om Charles Carbonnier vs Erik Ståål och deras diametralt olika metoder för ekodling. Här är Carbonniers gallringsprogram hämtat ur en rapport från 1975: “Produktionen i kulturbestånd av ek i södra Sverige”. Den finns att läsa här
I Stååls metod använder man inte termerna grundyta eller bestånd. Att de båda metoderna är så totalt olika är ett spännande ämne som jag ska skriva om i ett separat inlägg.