Hur presentera ekodling?
Under våren hade jag många besökare i blandskogen och jag provade greppet att presentera ekodling med att räkna upp de 3 vanligaste misstagen:
- Ekarna står för trångt
- Ekarna fälls innan de vuxit färdigt
- Ekodling drivs i form av plantageodling
Tyvärr får man ingen riktig uppfattning om det hela fungerat eller inte. Kanke skulle man vara mer dramatisk och inleda så här:
Ekodling är som granodling, fast allting är tvärtom!
| Gran | Ek | |
| Hårt kvalitetsvirke | Växa långsamt i täta förband, täta årsringar | Växa fort med frihuggen krona, glesa årsringar |
| Goda intäkter baseras på | Maximal volym | Maximal kvalitet |
| Underväxt | Negativt: Röjs bort före gallring | Positivt: Spara underväxten |
| Kombinera naturvård och produktion | Nej, inte på samma ytor, produktion kräver maximalt stamantal per ha | Ja, kan kombineras på samma yta, det är gott om utrymme mellan huvdstammarna |
| Bästa pris vid diameter | 40-50 cm | 80-90 cm |
| Plantageodling | Lönsam | Olönsam |
| Behandla som | Bestånd | Individ |
| Ljuskrävande | Nej | Ja |
Positivt och negativt vid försommarens skogsvandringar
Alla de små nya ekplantorna som dyker upp efterhand gör en glad. Här nedan ett trevligt exempel på både generations- och artväxling. Den lille kan säkert få fin gödning från den multnande stubben.
Nötskrikorna har gjort ett bra jobb i vinter igen, nästan lika bra som förra året. I senaste numret av Ekbladet, Ekfrämjandets tidning, finns en mycket trevlig och lärorik artikel om nötskrikan och dess jobb att sprida ekollon. Jag förvånas ibland över att ekplantorna dyker upp ganska sent, framåt midsommar. Ett exempel här.
Tråkigt är det istället att se de skador som den tuffa nattfrosten i april-maj gjorde. Toppskotten på många unga ekar har skadats, som den här:
